Vi avslutar med film.

Kvällens aktivitet. Zootropolis!

Vi har haft en superskön helg, utan någon hets (jag erkänner, det är jag som brukar stå för den) eller några måsten. Lördagen var lugn med ett träningspass för mig på morgonen, sen tog vi en promenad genom Slottsparken och sen vidare till Strandtorget för glasspaus och inköp av lördagsgodis. Just det där träningspasset, skivstång för övrigt, var jag väldigt nöjd med och ser det som startskottet för Operation skärpning för min del. Jag har i stort sett helt lagt ner träningen under våren/sommaren och nästan bara sysslat med promenader. Styrketräningen har jag lagt ner helt, trots att jag väldigt tidigt saknade den. Men nu blir det andra bullar, jag hakar på alla andra som blir såhär härligt motiverade efter semestrar osv.

Jag vaknade mao med redig träningsvärk imorse och vågar knapp tänka på hur det kommer kännas imorgon. Efter att vi tagit oss en lång och skön sovmorgon lillade vi runt hemma innan vi begav oss till Haninge för några ärenden. Typ inköp av ett nytt tak att sätta över ytterdörren. Ikväll avslutar vi med att titta på Zootropolis i hemmabion. Vi är inställda på att Anton fixar högst en timme, sen får jag gå in med honom eftersom jag redan sett Judy Hopps och hennes vänner. Sen blir det att packa ner galonisar och extrakläder och det där som ska med tillbaka till skolan och förskolan imorgon. Nu drar vi igång and I love it! :)

Dag 42 – Sista.

Sista dagen på semestern! Imorgon är det ju vanlig helg så vi firade av semestern idag med… en ganska lugn dag. Inget buller och bång här inte. Barnen ville Pokemona så vi tog en sväng i Slottsparken och sen cyklade vi vidare till Claras där vi åt lite lunch och glass. Barnen var nöjda med det och jag med. Vi inledde sommaren där, och avslutade den där skulle man kunna säga :) Och visst är väl sommaren slut va? Den liksom försvann samma dag som vi landade på Arlanda och har inte återvänt. Jag har nästan varit småsugen på att stänga trädgården men det kanske är förhastat? 

Dag 41 – En sväng.

Så här trött var den yngste igår när vi satt på bussen hem från stan. Bussen hann knappt åka ut på Nynäsvägen innan han hade kranat in på min arm. Jag fick sen bära honom hem nästan hela vägen hem från Tyresö skola då det inte gick att få liv i honom. Det är kämpigt att tillbringa ett par timmar i stan!

Vi åkte in alla tre igår då Malte skulle tillbringa dagen med farfar Anders och farmor Lillan. Då passade jag på att tömma postboxen på jobbet och Anton fick följa med. Det var full aktivitet på kontoret, själv slår jag inte på jobbhjärnan förrän på måndag och det ser jag fram emot! 

Kvällen blev sen. Jag och J började titta på Stranger Things i förrgår och igår kunde jag liksom inte sluta titta så det blev senare än vad jag är vad vid. Jag gillar inte alls skräck, ser inte tjusningen i att bli skrämd, men den här serien är så bra att jag liksom inte kan låta bli. Med sällskap förstås, har jag sällskap kan jag inte låta bli. Igår lät jag lampan vara tänd i sovrummet tills J kom och lade sig, och jag tittade under sängen en snabbis. Dumt att utmana ödet liksom…

Dag 39 – Kortbesök i Stugan.

Vi är inne på sista veckan av semestern och jag känner mig ganska nöjd. Jag ser fram emot att få åka till jobbet på måndag, ser fram emot att få gå tillbaka till rutinerna. Men än är det ju inte slut så medan J åkte tillbaka till kontoret så åkte jag och barnen på kortvisit upp till Stugan. Lilla katten Silje har hängt i Hälsingland medan vi har varit bortresta och oj vad bra hon har haft det! Semester deluxe men underbart är ju kort heter det, även Siljes ledighet har ett slut så vi åkte upp för att hämta hem henne. 

Jag och barnen packade in oss i bilen på måndagmorgonen och åkte trots att vi riskerade att fastna i köerna. Vi klarade oss ifrån dem, antingen passerade vi stan en halvtimme för sent eller så har folket fortfarande semester. Smidigt gick det iaf och lagom till tidig lunch var vi framme hos mina föräldrar. På tisdagmorgonen fick vi finbesök av Ankie som skulle hänga i Stugan i några dagar för att cacha med mamma så vi hängde kvar hela dagen, det var ingen brådska att åka hem. Ankie har inga småbarn hemma så hon underhöll energiskt med smurfspel och blåbärsplockning. Det tackar jag för! :)

Vi insåg också att vi på måndagen hade missat att uppmärksamma att det varit den 15 augusti! Ve och fasa! En av de största helgdagarna och dessutom min pappas och barnens (och typ alla grektalandes) namnsdag hade vi glömt bort! Panayiotis!! Tur, då kunde vi ursäkta den planerade pannkakstårtan till lunch med det… Namnsdagstårta. Och en riktigt snygg sådan om jag får lov att säga det själv.

Framåt eftermiddagen började vi hålla utkik efter Silje. Hon skulle ju snällt få sätta sig i sin bur och åka hem till Stockholm och just bilåkning står inte på hennes topp tre favoritsysselsättningar. Vi började förbereda middagen och lite småorolig hann jag allt bli. Skulle jag behöva vänta in henne hela kvällen och behöva åka hem sent i mörkret? Jag gillar inte att åka i mörker på 2-1- vägen till Gävle tillsammans med lastbilarna. Strax före fem dök hon upp och jag kunde pusta ut medan hon fick stanna inomhus medan vi åt, sen åkte vi kvickt. Gott om lastbilar var det men i övrigt gick hemresan smidigt. Malte somnade fort men jag och Anton lyssnade på Alla vi barn i Bullerbyn och Du är inte klok Madicken hela vägen till Tyresö!

Dag 37 – Hitta Doris och kaninboken!

Jag, Malte och Vilde höga på läsk och smågodis.

Det var familjevisning av Hitta Doris idag så det kunde vi så klart inte låta bli att gå på! Jag ÄLSKAR Hitta Nemo, det är en av mina absoluta favoritfilmer, så mina förväntningar var höga. Besviken blev jag inte heller, den var urbra! Hitta Nemo slår fortfarande högre men den här var också så himla fin. Jag ser fram emot att se den på engelska med Ellen Degeneres som Dory, J säger att den versionen är snäppet bättre. Ulla Skoog är dock som klippt och skuren för Doris, jag kan inte komma på en bättre röst för den karaktären här i Sverige.

Bilderna är ärligt stulna av Maria



Medan vi var iväg så fick Anton hänga med Kaj&Maria. Det tröttade givetvis ut honom, dessutom sov han ingenting idag på dagen men jag är ändå i chock efter kvällens läggning. Den gick nämligen ovanligt fort. I vintras önskade sig Anton (läs: vi föräldrar) boken Kaninen som så gärna ville somna i julklapp av farmor Jeanette men då han fortfarande var liten då så fortsatte vi med våra Totte och bilderböcker, sen föll boken liksom i glömska. Så idag kom vi ihåg den där boken och grävde fram den i Antons bokhylla. 

Anton ville inte alls gå och lägga sig men jag fick med honom till sängen och så började jag läsa. Boken är full av upprepningar av ord som ex somna och lååångsamt och så läser man vissa rader med viss betoning eller väldigt långsamt. Den har också ett du-tilltal och då och då ska man sätta in sitt barns namn i texten. Varje gång jag gjorde det, varje gång jag nämnde Anton i sagan, så hajade han till och frågade vem? vem Anton? heter kaninen Anton? och jag tänkte att det här kommer ju aldrig gå. Han var ju hur pigg som helst! Men jag fortsatte. På s3 kommenterade han texten och på s4 så sov han! Helt jäkla otroligt! Jag har hört från vänner att boken verkligen fungerar men jag hade ändå inte trott på det! Imorgon testar vi igen, under lite mer normala förutsättningar där han har sovit under dagen. Upp till bevis Kalle Kanin! 

Dag 36 – Huvudvärk.

Trött kille! Han har legat här i drygt tre timmar och går inte att väcka. Kommer att bli ett problem ikväll…

Den här dagen började duktigt från min sida. Jag, som inte har gått upp tidigare än typ halv nio de senaste veckorna, hade ställt klockan på 07 för att kliva upp och äta en ordentlig frukost på morgonen innan jag skulle ge mig iväg på ett skivstångspass på Friskis. Om mitt minne inte sviker mig så skulle det bli sommarens enda. Jag har nämnt det förut, hur jag har latat till mig rejält de senaste månaderna, så nu ska det bli ordning på både kosten och styrketräningen. Efter frukosten kunde jag dock inte förneka den där huvudvärken som jag gick och lade mig med igår. Den var kvar, fast värre. Jag fick erkänna mig besegrad och gick och lade mig igen. Låg i ett mörkt sovrum till typ två, då kändes det som att huvudvärken och det tillhörande illamåendet var borta. 

Vi har mao tagit det väldigt lugnt idag. Det är ju OS nu så så länge jag inte driver på så sitter ju en viss älskad make framför sändningarna. Lugnt för hela familjen alltså. På eftermiddagen kände jag ändå att jag ville dra till med det där första styrkepasset medan motivationen var kvar så jag värmde upp en stund på löpbandet och sen körde jag lite styrka här hemma. Jag ville liksom bana in rörelserna mer än att träna tungt så det blev lätta vikter. Väldigt lätta vikter. Vissa övningar med inga vikter alls på stången. Jag börjar om nu kan man säga. Låtsas att jag precis fött mitt andra barn. Hur länge kan man använda den ursäkten? 😉

Dag 34 – Hemma!

Sovande barn på nattflyget. Det tackar jag för! 

Nu är vi tillbaka i Tyresö! Vi har haft två grymma veckor på Rhodos och jag känner mig galet utvilad och taggad på hösten. För visst är det väl höst nu? Höstkatalogen från HM låg ju i brevlådan när vi kom hem, och termometern visade 9 grader nu ikväll när jag och Malte gav oss ut på Pokémonjakt. Då är det väl höst, eller åtminstone väldigt nära :)

Vi kom hem halv sex imorse och stupade i säng direkt. J hade sovit lite grand på flyget då han skulle köra hem från Arlanda, men jag hade varit vaken i ett dygn och var jättetrött som jag somnade i samma sekund som huvudet landade på huvudkudden. Barnen kände sig inte riktigt lika trötta så de väckte oss vid typ tio. Bara att gå upp, servera dem frukost och dra igång tvättmaskinen. Sen blev det storhandling för att fylla på det tomma kylskåpet. Allt för att mota bort den där tröttheten som lockade med en liten liten vila i sängen. Jag och Malte avslutade dagen med en liten Pokemontur i Slottsparken, och nu känner jag mig som en levande död. Nya tag imorgon, då är min enda plan att klippa gräsmattan :)


Jo. Vi bor på landet 😉

Dag 33 – Vrider ur det sista av Grekland!

Här sitter vi och väntar på att bussen ska plocka upp oss och skjutsa oss till flygplatsen. Snart är vi på väg hem! Vi har haft en urskön sista dag här i Kallithea, där vi tillbringade förmiddagen vid poolen och eftermiddagen i Jeanette&Kåres pool. Ett bra sätt att få barnen, och oss, att varva ner. Välbehövligt då vi har ett ganska tungt dygn egentligen. Flyget går 01 inatt så jag antar att vi är hemma i Tyresö typ strax före sex på morgonen. Och sova på planet blir det nog inte mycket för mig, det blir sällan det. 

Dagens i en plastmugg. Classy!

Den till höger somnade så här :)



Dag 32 – Nästsista dagen.

Vi är ganska mätta på det här nu. Två veckor på en resort är lång tid. Förstå mig rätt, jag ångrar inte att vi valde två veckor, och hade det bara varit jag och J hade jag kunnat stanna i tre! :) Men barnen känner sig nöjda. De längtar hem och efter rutiner tror jag. Det märks inte minst på hur ointresserade de är av att hänga vid poolen nu. Idag har de visserligen badat ganska mycket men hade de fått välja hade de hängt på rummet sedan frukost. De behöver paus liksom. En dag där man inte gör nånting. 


Lite ”nytändning” fick de idag då vi gick ner till stranden och badade i havet lite. Det är ju ett aber det där att man blir så sandig 😉 men det är nåt speciellt med havsvatten. Man känner sig så vaken på nåt sätt när man badar i havet. Det var perfekt att gå ner och bada allihop, och så kunde vi lägga oss i poolen igen när vi kände oss nöjda med stranden. Inga sandiga handdukar! Sehr gut!

Viktigt att ta med ryggsäcken till middagsrestaurangen. Superviktigt! 

Imorgon kör vi en sista baddag innan bussen hämtar oss för att ta oss till flygplatsen och hem till Tyresö. Det blir bra det! 

Dag 30 – Mellandag.

Idag är det söndag vilket innebär resdag för många här på Sunwing. Resdag för oss som är kvar innebär att MiniLand är stängda hela dagen och det är inga aktiviteter eller shower. Dessutom innebär det att det finns gott om solsängar att välja kring poolen då en stor andel hotellgäster redan har packat ner sina badkläder och sitter i repan i väntan på att bussen ska ta dem till flygplatsen. Så det är mao lugnt här på söndagar.

Kanske kände Malte och Anton av det, stämningen, för när vi gick till poolen efter frukosten var de väldigt tydliga med att de inte ville bada. Alls. Det tar drygt tio dagar alltså, sen räcker det för barnen. Det stödjer teorin att tiodagarsresor är de absolut bästa. Sju dagar är för kort, fjorton är för långt men tio är precis lagom. Hur som helst, jag badade och solade iaf, och så fick barnen sysselsätta sig med pysselböcker och korsord med farmor under tiden. Passade mig utmärkt! Blev väldigt nöjd med mitt initiativ att packa ner både tuschpennor och olika typer av pyssel i resväskan innan vi åkte, bra med lite grejer att varva ner med. 

Efter lunch åkte Jeanette&Kåre på utflykt med Maria&Saga till Rhodos stad för att kika på de områden Maria hängde i när hon säsongade här i sin ungdom. Då passade vi på att byta ut poolhäng mot altanhäng istället. Barnen ville ju ändå inte bada och det kunde vara skönt att bryta oljudet vid poolen mot lite Spotify hemma. För oljud vid poolen blev det definitivt, då alla nyaanlända hotellgäster  kommit från flygplatsen. Jag kan berätta för er att det var urskönt att hänga ”hemma” en hel eftermiddag. Ströläste några kapitel i en pocket. Sprang över och hämtade en glass. Solade en stund. Sprang över och tog ett dopp. Bytte spellista. Sprang över och hämtade slush. Hade det bra.

Utsikten från solstolen: poolområdet skymtas i grindgluggen där och poolbarens tak ser man ovanför staketet. Vi bor alltså bekvämt nära men ändå på behörigt avstånd från lekande och skrikande barn vid poolen.