Äntligen är läsningen igång på riktigt! Från att inte ha läst något på länge känner jag nu att jag kan plöja bok efter bok i all oändlighet.

För några år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att avbryta en bok om jag inte tyckte att den var bra. Jag läste till sista sidan för då kunde jag sen vara säker på att den dåliga kritik jag gav var korrekt.

Idag är min tid alldeles för dyrbar för att slösas på en bok jag inte finner någon underhållning i eller som jag inte blir berörd av. Jag läste lite drygt hundra sidor ur Ett annat liv av P O Enquist och det fick räcka. Jag kände liksom inget engagemang i berättelsen. Från min sida alltså. Jag satt som en tolvårig kille framför en actionfilm och väntade på att något spännande skulle hända, men jag fick ingen action. Inget drama.

Vad vet jag, det kanske kommer efter två hundra sidor, men jag orkar inte ta mig dit utan går vidare till nästa bok istället.

Så har jag äntligen läst den! Den otroligt hypade deckaren Hypnotisören av pseudonymen Lars Kepler. Jag var nyfiken på boken och om den höll måttet eller om det var just att författarna använde sig av pseudonym som gjorde att den blev så uppmärksammad.

Jag har upptäckt deckargenren för inte så länge sedan och ska nog kalla mig ny i den kategorin. Några Läckberg har jag inte läst men däremot Kallentoft och något av Theorin. Favoriten John Ajvide Lindkvist får man väl också liv att stoppa in på samma hylla trots att han har en hel del övernaturliga inslag i sina böcker.

Nåväl, tillbaka till Kepler. De få deckare jag faktiskt har läst har jag tyckt varit ganska bra, lättsmälta och lagom tidsfördriv. Hypnotisören var något annat. Den var stundtals riktigt obehaglig och jag fick ibland en känsla av att vissa karaktärer var, håll i er nu, ondskefulla. Jag fick samma känsla som när jag tittar på Criminal Minds där förövaren alltid är en känslokall psykopat. Så var det här.

Trots obehaget så var den ett nöje att läsa. Spännande. Men jag är inte eld och lågor och den nyss släppta uppföljaren ligger ganska långt ner på min boklista. Men den är med, det är den.

Fääärdig! Och nu när jag är klar ställer jag mig lite frågande till hypen. Nej, jag har inte glömt att jag egentligen inte tillhör målgruppen utan är väl femton år för gammal, men det är ju inte bara kidsen som älskar Twilight-serien. Den är ju omåttligt populär bland alla har jag förstått.

När jag kommit ungefär halvvägs genom den fjärde boken fick jag en känsla av att det här var en bok som författaren från början inte hade tänkt skriva utan fick hasta ihop för att kunna sälja fort fort fort. Den kändes inte som att den hängde ihop med de övriga tre böckerna alls, och i författarens försök att avsluta och knyta ihop alla trådar så slängde hon in så mycket äventyr som det gick utan någon som helst känsla. Att serien slutade precis som småtjejerna vill att den ska sluta, ja det hade jag väl egentligen redan väntat mig.

Den fjärde boken var sämst, den andra var nog bäst. Men överlag så är hela serien helt okej, speciellt som sommarläsning, men absolut inte mer. Och jag vidhåller att hjältinnan Bella inte är någon förebild för unga tjejer, jag hoppas att de förstår det.

Nu blir det Hypnotisören av Kepler.

Ja, då har jag alltså klämt den tredje av den fyra böcker långa serien om vampyrer, varulvar och kära tonåringar. Jag måste medge att det här är spännande grejer och ”vansinnigt beroendeframkallande” som det passande står på omslaget. För mig är det fortfarande vampyrstoryn som engagerar.

Kärlekshistorian är jag fortfarande lite kluven till. Jag vet inte om jag kanske är för gammal för att läsa om de här stormande och okontrollerade känslorna, eller om jag kanske bara är oerhört oromantisk. Förlåt, men jag känner liksom inte till det där att hjärtat skenar okontrollerat och marken försvinner under mig när J kysser mig! Att tiden stannar och att inget annat betyder något. Det kanske som sagt bara beror på mig.

Jag gillar inte riktigt kvinnoporträttet av huvudpersonen Bella och hur hon är framställd. Hade jag en dotter skulle jag absolut inte vilja att hon hade Bella som förebild om jag säger så. Så kär att hon är osjälvständig och inget mer än just bara kär. Ryck upp dig kvinna!

Det här triangeldramat mellan henne, vampyren och varulven har jag också lite svårt att förstå, eller sympatisera med för den delen. Och den ”djupa” vänskapen med varulven som liksom kommer från ingenstans. Eller är det jag som är kall och oromantisk nu igen?

Hur som haver, jag läser vidare och kan inte lägga ner böckerna, så någonting lockar ju. Jag gillar ju Romeo och Julia så…

Färdig!!

Jag är hooked! Jag har läst varje minut som Malte har sovit och så fort J kom hem fick han ta lillprinsen så att jag kunde ägna mig åt läsning. Den här boken var mycket bättre än ettan där krutet lades på att kärlekshistorien skulle etablerad. I tvåan är det mer action och en massa spänning.

Nu får J välja fort om han vill läsa böckerna eller inte för jag vill kolla på filmerna nu!!

Så satte jag alltså igång och påbörjade Twilight-serien. Jag tänkte att även om jag själv kanske inte skulle tycka om böckerna så behövde jag ändå läsa dem ”i jobbet”. Det här är ju böcker som kidsen och bevisligen även vuxna läser.

Då Malte har sovit en hel del de senaste dagarna kunde jag sträckläsa och avsluta första delen ganska fort, och trots att jag hade ganska höga förväntningar så blev jag inte besvike . Den var ju rätt bra! Ofta kan jag tycka att ungdomsböcker har ett alldeles för enkelt (och dåligt) språk men så kände jag inte här. Själva kärlekshistorian tyckte jag var väldigt banal och barnslig och intresserade mig inte speciellt. Tonårsromantik på hög nivå och precis vad unga tjejer hoppas på vad äkta kärlek är liksom. Skämskuddevarning! Vad som gjorde att jag läste vidare var själva vampyrintrigen. Vampyren som figur lockar ju alltid!

Att jag nu har påbörjat bok två kan ändå tolkas som att jag är fast. Jag ska läsa ut den också sen vill jag se filmerna.

Uppdatering: nu har jag läst en bra bit in på tvåan och kan meddela att jag är lika engagerad i kärlekshistorien som en tonårstjej. Jag är en sucker för olycklig kärlek!

Jag har skrivit om det förut och jag gör det igen. Pocketläsningen har blivit ordentligt lidande av att Malte kom till världen och varje gång jag tar tag i det och läser en bok så slås jag av hur mycket jag saknar att ligga i sängen och läsa några kapitel innan jag somnar.

När vi var i Stugan sist bestämde jag mig för att jag skulle ha läst ut Schulmans Skynda att älska innan vi åkte därifrån. Sagt och gjort, jag plöjde den och tyckte väldigt mycket om hans kärleksförklaring till sin pappa.

Nu ät det sommar och då har pocketläsningen en ännu större plats än vanligt. Det bara SKA läsas. Därför har jag skickat iväg en beställning på Adlibris.

Den här gången ska jag ta mig an Twilight-serien. Jag har förstått att det inte bara är kidsen som fullkomligt älskar de här böckerna utan det är spritt till alla åldrar. Jag pratade senast med Katta om dem och hon är nästan 39, schvenagammal med andra ord, och hon gillade dem jättemycket.

Jag har inga som helst förväntningar och det är alltid bra. Hoppas de dyker upp i brevlådan snarast!

Jag älskar böcker. Jag älskar att läsa. Trots det så läser jag verkligen för lite. Det tycker man väl i och för sig alltid om saker man älskar att göra, man vill ju alltid ha mer, men i mitt fall så stämmer det verkligen. Visst, jag kan skylla på Malte och att han tar all min tid vilket stämmer. Men bara till en viss del. Mest är det bara mitt eget fel för när jag väl har tid över så tillbringar jag den istället framför dator med datorn i knät.

Idag gjorde jag ett medvetet val och hade TV:n avständ och så fort som Malte somnade så lade jag mig i soffan och läste. Fy fan vad mysigt det var! Jag slumrade till en stund också men att sova är ju även det något jag gillar men gör alldeles för lite så det här jag ju bara en dubbel vinst så att säga.

Jag har läst Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson i många veckor nu och idag läste jag äntligen ut den. Efter att jag slagit igen boken kunde jag snabbt konstatera att Majgull Axelsson är en av mina nya favoriter. Hon är grym skulle man också kunna uttrycka det! Jag har läst Rosario är död av henne tidigare och den fullkomligt slukade jag. Hennes Augustvinnande Aprilhäxan var det första jag läste av henne men det var så många år sedan så den måste jag läsa om. Hamnar i Adlibriskorgen nästa gång det blir shopping därifrån.

Jag måste läsa mer! Det är ju underbart!

När man är sjuk har man på sig pyjamas hela dagen. Här sitter han och leker

 i sin säng medan jag går igenom garderoberna.

Vi har inte lämnat lägenheten idag heller (förutom en kort tur till miljöstationen här utanför) men det är helt okej med mig. Prio ett har varit att hålla Malte så nöjd och glad som möjligt och det har varit ett mycket enklare uppdrag idag än vad det var igår. Han är fortfarande snorig, och vi kommer att stanna hemma imorgon också för säkerhets skull, men han är mycket piggare och den GladMalte som vi är vana vid är tillbaka.

Den här dagarna har fått mig att inse hur tacksam jag ska vara för att vi har en sån glad liten kille. Det finns ju faktiskt barn som är griniga hela tiden och så går det förhoppningsvis över med tiden, men Malte är ju alltid glad och gråter bara av två anledningar. Han är trött eller hungrig, aldrig för att han bara har lust att kinka. Malte har varit ett ledset och ynkligt barn de senaste dagarna och det har varit påfrestande för oss och väldigt synd om honom.

Då vi har stannat inne så har jag haft lite spring i benen och därför tagit tag i saker som jag annars bara skjuter framför mig. Jag har rensat bland Maltes kläder och sorterat ut det som är för smått och slängt ner i källarförrådet. Jag har också gått igenomi min egen garderob och rensat bort sånt som jag inte vill ha. En kasse med gravidkläder fick också följa med till källaren. Så skönt att få det gjort.

Jag har ägnat mig åt nöje också. Fyra avsnitt av den senaste och sista säsongen av Lost har jag sett (shit vad flippat det är)  och så har jag lagt mig i sängen en stund och läst en bok. Jag gör så sällan det, senast var Vit flicka, svart flicka av Oates som jag läste när vi var nere på Cypern. Nu läser jag Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson. Jag har läst Aprilhäxan och Rosario är död av henne tidigare och är ett fan. Fantastisk författare, gillar stenhårt.

Nu: blanda välling. Malte har inte velat äta de senaste dagarna och ratat allt utom välling. Idag har vi dock fått i honom gröt och smörgås så han börjar repa sig.

Anledningen till att vi åkte till Tyresö var att vi skulle fira Oscar som fyller år imorgon. Det var dock inte bara han som fick presenter utan av Js farmor och farfar fick även jag inslagspapper att prassla med, då jag fyller år nästa söndag. Jag blev hur glad som helst för jag fick en jättesnygg dessertbok med läckra efterrätter i. Den är skriven av Anna Bergenström och hennes dotter Fanny har fotat alla bilder i den 350 sidor tjocka boken.

I höstas var vi bloggmammor på barnvagnsbio och tittade på Julie och Julia, och då bestämde jag att jag också skulle baka mig igenom en bakbok. Jag funderade på Leilas A piece of Cake, men den har jag ju redan jobbat med en del så jag ville gärna hitta en annan. Den här är perfekt. Jag blev verkligen asglad! Det kommer att ta mig år att baka mig igenom den, men jag ska testa vartenda recept. Kul ska det bli!