Valborgsfirande.

Det där med brasa på Valborg är ett koncept som våra barn inte riktigt känner till. De har aldrig varit på nåt sånt och Malte verkar inte lida av det för när jag frågade honom om han skulle vilja att vi åkte till Alby för att titta så ryckte han mest på axlarna. Det var visst inte så viktigt. Själv hade jag gärna besökt en Valborgsbrasa men vår närmaste ligger just nere i Alby och det blir ett för jobbigt projekt. Att ta bilen dit är för jobbigt då det inte finns tillräckligt med parkering, och att cykla dit går ju bra men det är värre att ta sig hem. Uppför, sent, kallt och jävligt. Och just att det är så himla sent är det som är avgörande för oss. Inte förrän halv nio på kvällen tänder de elden, alldeles för sent för våra barn tyvärr. Så vi firar hemma.

Kaj&Maria och Oscar&Janah kom förbi för lite grillning. Kyckling- och fläskspett, halloumi, tallatouri och lök i folie. Och en riktigt god pannacotta till efterrätt om jag får lov att säga det själv. Jag tycker alltid att det är så svårt med doseringen av gelatin, det blir ofta för mycket, men idag lyckades jag riktigt bra så för mitt eget minnes skull noterar jag här att till åtta små glas tog jag sex dl grädde, en burk hallonkesella och två gelatinblad. Och så lite lime för smak, toppat med jordgubbar, passionsfrukt och lite havreflarnssmul. Väldigt gott och perfekt att fira in våren med.

Och när jag ändå hade floristen Janah här så satte jag mina paradisträd i händerna på henne så fick hon rensa ur dem lite. Lite skällning fick jag för att blomstackarna inte hade någon jord i krukorna, men jag har lovat att jag ska fixa det imorgon. Jag har lovat. 

Apropå att få jord under fingernaglarna så stod jag ute och försökte gräva en rabatt runt poolaltanen idag. För en syrénhäck. Jag grävde i ungefär en timme men kom ingenstans i all lera och sten så till slut gav jag bara upp och ringde grannen som har en grävmaskin. Nu håller jag tummarna för att det här är ett jobb han kan göra för att gräva det här själva kommer sluka hela sommaren. Och min livsgnista.

Saras rutor Del 2

Till Maltes skolavslutning bestämde vi oss för att baka Saras rutor att fika på. Jag insåg då att jag redan 2014 bad om mammas perfekta recept och att jag då fick två olika recept att testa. Jag skrev då en Del 1, sen glömde jag bort att jag hade ett recept kvar att prova 🙂 Bättre sent än aldrig!

Jag har alltid tyckt att mammas Saras rutor är de absolut godaste, men efter att ha bakat båda recepten så undrar jag om hon ändå inte sitter och trycker på guldet utan att dela med sig, för inget av de här receptet påminner om min barndoms kaka 🙂 Men den funkar, det gör den! Hela långpannan tog ju slut ganska fort ändå!

Mjuk kaka: 
3 ägg
4,5 dl socker
225 g smält smör
6,75 dl vetemjöl
3,75 tsk bakpulver
4,5 tsk vaniljsocker
2,25 dl mjölk
1,5 msk kakao

Glacyr:
3,5 dl florsocker
3 tsk vaniljsocker
2,5 msk kakao
3 msk smält smör
3 msk starkt kaffe

Vispa ägg och socker, tillsätt det smälta smöret. Blanda de torra ingredienserna och blanda ner i smeten växelvis med mjölken. Grädda i långpanna i 20 minuter i 225 grader. Rör ihop glasyren och bred över kakan när den kallnat.

Fredagsmyskakerevival!

  

Förr i tiden, för kanske två år sedan, hade vi som tradition att antingen köpa oss en kaka till fredagsfikat, eller så bakade vi oss något gott. Men så upptäckte Malte delicatobollen och fredagsmyskakan var ett minne blott. Vi har ätit delicatoboll sedan dess och förstå mig rätt, det är ju gott, men lite väl tråkigt kanske. Men så kände jag idag att vi behövde ta en paus från den och baka eget istället. Jag köpte en varsin bit tigerkaka åt barnen när vi väntade på flygplatsen i Larnaca senast, och det var en hit så varför inte baka en själv! Sist jag gjorde det var jag typ fjorton så det var på tiden! Upp till bevis Roy Fares!

    

Apropå kaka = hälsa = träning (?) så är jag i en otrolig svacka nu och har varit länge. Jag går otroligt sällan på pass på Friskis, kanske nåt skivstångspass var tredje vecka, och det känns trist för det har ju varit min grej så länge. Jag har känt mig väldigt stark men det känner jag inte längre. Några rundor ute får jag till ibland, det är ju dessutom ”säsong” för det nu, men just styrketräningen börjar jag sakna nu. Jag hoppas att hemmagymmet råder bot på det. Jag saknar vikterna, men inte Friskis så mycket egentligen, så jag hoppas och faktiskt räknar med att jag kommer igång när det är klart.

Bjuder på bilder från en runda häromkvällen med Anna. Vi gick i hennes hoods i Brevik, på gator jag aldrig gått på tidigare, och fick äntligen se hur hennes farbror bor med utsikt över vattnet, egen strand och en blivande uteplats som heter duga! Urfint!

  Det syns ju knappt här men det är alltså Tyresö slott som skymtar där borta i skogen långt bort!   

  

Öster Malmas Torpestalimpa.

IMG_4865

När det var dags för midsommarlunch så tyckte jag att det var dags att dra fram och damma av ett gammalt recept på en dundergod filmjölkslimpa som jag inte har bakat på flera år. Filmjölkslimpa är ju så himla gott eftersom det ju, hallå!, är fullt med sirap. Godis mao. Det som skiljer det här receptet mot andra filmjölkslimpor jag har testat är att det är en massa kross i. Gottgottigottgott. Det tappar ju inte texturen under gräddningen utan fortsätter vara hårt och tuggknaprigt.
Receptet fick jag för några år sedan av Js farmor som hade plockat med sig receptet när hon hade ätit mat på Öster Malma i Sörmland. Här kommer receptet för den som kan vara intresserad:
1 l filmjölk
7 dl vetemjöl
2,5 dl rågkross
2,5 dl vetekross (jag bytte mot havrekross, hade inte vete hemma)
2,5 dl vetekli
2 dl hela linfrön
2 dl solrosfrön
3 dl russin (kan man ju byta ut mot ex aprikoser om man hellre vill?)
3 dl mörk sirap
1,5 msk bikarbonat
1 tsk salt
Blanda alla ingredienser och häll ner i två smorda formar. Ställ in i 150 grader och grädda i 90 minuter. Så himla gott, jag lovar!

Kusindejt och världens godaste kladdkaka!

Oj vad Malte var taggad hela gårdagen. Han väntade och tjatade, tjatade och väntade. När kommer de?! Han väntade på sina kusiner Adam och Hannes som skulle komma hit och hälsa på med min syster Pernilla. Att mina föräldrar redan var här och att min andra syster Vickan och hennes Henke skulle komma över, ja det slog liksom inte riktigt lika högt.

Jag älskar när vi är många runt bordet, jag gillar att ha huset fullt, men igår slog världens huvudvärk till mitt under middagen och det lade givetvis ett tungt täcke över glädjen. Trots det kunde jag faktiskt njuta av kladdkakan jag hade gjort till efterrätt, det var verkligen en höjdare! Jag hittade receptet HÄR för typ ett halvår sedan men gjorde den först igår och jäklar vad det inte var en dag för sent! Måste göras igen! Ofta kan jag tycka att ytterligare ett chokladtäcke över en kaka gör det alldeles för tungt och ”tryffligt” men eftersom den här innehöll ljus choklad så blev det liksom precis perfekt.

En inte helt rättvisande bild, dagen efter och kakbiten på ett hushållspapper.

Kladdkaka:
4 ägg
6 dl socker
3 dl mjöl
9 msk kakao
0,5 msk vaniljsocker
2 krm salt
200 gram smör

Chokladkolatopping:
75 g smör
0,5 dl socker
0,5 dl ljus sirap
1 msk kakao
1,5 dl vispgrädde
200 gram ljus bakchoklad

Börja med att blanda ihop ägg och socker lite lätt. Blanda i de torra ingredienserna och blanda sist i det smälta smöret. Häll över smeten i en smord form (24 cm springform) och grädda i 175 grader. I min ugn blev den klar på ca 35 minuter.

När kakan har svalnat är det dags att göra toppingen. Hacka chokladen och ställ åt sidan. Häll övriga ingredienser i en kastrull, kaka upp och låt sjuda i några minuter under omrörning. Ta bort från plattan och häll ner chokladhacket. Rör om tills chokladen smält och toppingen är blank och fin. Häll den över kakan och ställ svalt så att toppingen stelnar.

Jag serverade vispad grädde till detta men som vanligt ångrade jag det valet. Man ska ALLTID ha vaniljglass till kladdkaka. Förutom det så var den här kakan något utöver det vanliga. Testa!

Genomgrått. Helgrått.

Oj jäklar vad grått det är idag! Så pass att berget på andra sidan Orkidévägen är alldeles suddigt. I vanliga fall ser jag till att vi tar oss hemifrån på fredagar, åtminstone för lite förortshäng i centrum en stund, men idag orkas inget sånt med. Jag tror att till och med Malte känner sig lat i det här vädret för inte en enda gång har han frågat om vi ska hitta på något idag. 

Lite fredagsbak har vi dock ägnat oss åt. Något snabbt som hinns med medan den lille sover. Det blev en chokladkaka med kokostosca på, det blir lika gott varje gång. En kula vaniljglass till hade inte varit fel men nåt sånt hade vi inte i frysen. Jag brukar köra på det här receptet men idag halverade jag det och använde en mindre form (för mitt eget minne: den röda Ikeaformen som vi gör fredagskycklingen i) då en hel långpanna kändes lite over kill. Så jäkla gott, varenda gång! 

Halvt originalrecept:
Chokladkaka
100 gram smör
2 ägg
2,5 dl socker
1 tsk vaniljsocker
0,5 dl kakao
1,5 dl mjöl
1 krm salt

Kokostosca
100 gram kokos
40 gram smör
0,75 dl grädde
0,5 dl ljus sirap
1 dl socker

Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt och ha sen i resterande ingredienser till chokladkakan. Häll upp i form och in i ugnen i en kvart. Medan den står inne så gör toscan. Ha i alla ingredienser i en kastrull, låt koka upp och sjud sen i ca fem minuter. Ta ut chokladkakan, bred ut toscan och ställ in i ugnen tio minuter till. Klart!



Sista dagen.

IMG_4568.JPG

Denna allra sista dag på jullovet har ägnats åt bara bra saker. Malte gick iväg på kalas och eftersom det var rikligt med snö ute så inledde de kalaset med stjärtlappsåkning i en backe i trädgården och fortsatte sen med korvgrillning och lek. Mycket bra för mig! Att Malte fick leka loss i snön utan att jag behövde engagera mig eller ens delta menar jag. Jag hänger allra helst inomhus på vintern så att lämna honom på ett kalas i pulkabacken var ju perfekt! 😉

Denna söndag har även ägnats åt ett SkivstångIntervallpass och bakning av fröknäcke. Man skulle kunna tro att jag är inne i nåt hälsoflow just nu (som ju många är i januari iofs) men det är inte riktigt så det ligger till. En blogg jag läser regelbundet är dock det, hon har nån raw food-månad eller nåt, så hennes recept får det temat. Häromdagen tipsade hon, grymma Carro som vann Hela Sverige bakar 2013, om fröknäcke och då receptet såg bra ut så ville jag testa. Jag har gjort fröknäcke förut men varenda gång så blir det liksom smuligt och faller sönder. Omöjligt att bre något på till exempel. Det här receptet kommer jag dock hålla mig till för de små kexen blev asbra! Eventuellt har jag i salt direkt i smeten istället för att flinga på, jag tror att de blir ännu godare då.

Carros blogginlägg hittar ni HÄR, med tydliga bildinstruktioner osv. Jag skriver ner receptet här också, så att jag enkelt kan hitta det nästa gång jag vill baka.

Blanda följande i en bunke och låt stå i åtminstone en timme. Jag lät det stå en halv dag, hinner man inte baka ut tidigare än så så hinner man inte.

2 dl havregryn
1 dl linfrön
1 dl solrosfrön
1 dl pumpafrön (jag hade inga så det fick bli dubbelt av solrosfröna)
1 dl sesamfrön
3 dl vatten
3 msk olivolja

När smeten har fått stå och dra häller man på 1 dl majsmjöl och blandar. Sen smetar du ut det på två bakplåtsark. Kladda ut så tunt som möjligt, lättast är att lägga på ett ark ovanpå och kavla ut. Sprinkla på flingsalt. Grädda i 200 grader i tjugo minuter, ta ut och skär upp i rutor. Jag använde en pizzaslicare. In i ugnen i tio minuter till ungefär, de ska vara torra och ha fått färg. Ta ut och låt svalna/torka. Klart! Ät!

IMG_4570.JPG
Svingott med smör på! Sjukt gott!!

Kajs saffranspannkaka.

IMG_4457.JPG

Mina absoluta favorit på Oaxens julbord är saffransostkaka. Det hade inte slagit mig tidigare att jag kunde göra egen men så dagen före dopparedan så bestämde jag mig för att testa. Jag googlade reda på recept men de enda jag kunde hitta innehöll ostlöpe, en ingrediens jag inte har liggandes i lådan hemma. Och att åka till Apoteket i centrum och slåss om parkering dagen innan julafton hade jag ingen lust med. Fram med fuskrecept istället: blanda i keso. Jag berättade om min kesoplan för Kaj när han och Maria var här och fikade och då föreslog han att jag skulle skippa keso och ta mig runt ostlöpeproblemet genom att istället följa att paneer-recept. Paneer är tydligen en indisk färskost och när Kaj hade gjort sådan hade han fått till den där gryniga massan som jag var ute efter. Utan ostlöpe. Med hjälp av ett indiskt recept, kombinerat med två ostkakerecept så fick jag till en ostkaka som jag har valt att kalla Kajs saffransostkaka 🙂

Du behöver:
3 liter röd mjölk
2,5 dl yoghurt
1 citron
2 ägg
1 dl socker
200 gram hackad mandel
En näve flagad mandel

Börja med att koka upp mjölken tillsammans med yoghurten. När det börjar koka så pressar du i saften från en citron. Då separerar mjölken och den blir grynig. Ta av från plattan och häll av vasslen genom en silduk. Själv har jag ingen sådan utan jag hällde det genom en handduk som låg i ett durkslag.

IMG_4456.JPG

Precis i detta skede gjorde jag missen som gjorde att ostkakan blev torr. Smaken blev i mitt tycke fantastisk men konsistensen blev ”okrämig”. Det jag gjorde var att vrida ur vasslen ordentligt ur massan i handduken och sen ställde jag en vikt på för att torka ur riktigt ordentligt. Den här delen av paneerreceptet skulle jag inte ha följt, om ostmassan hade fått vara lite blöt så hade kanske ostkakan blivit krämigare.

Hur som helst, när massan stått och dragit i handduken en stund så lade jag upp den i en bunke och vispade ihop med äggen, sockret och mandeln. Jag hällde upp det i en form, fördelade lite flagad mandel och ställde in i ugnen i 175 grader i ca 40 minuter. Viola, klart!

Till detta serverade jag lättvispad grädde och en kompott på hallon och jordgubbar. Supergott! Om den hade varit krämigare. Nästa år gör jag den igen, utan att vrida ur så mycket. Då hoppas jag att det blir bättre, att min analys stämmer. Och nån gång ska jag göra paneer till indiskt också, det verkar ju gott! 😉

IMG_4475.JPG

Mannerströms chokladkola med flingsalt.

IMG_4379.JPG

Jag har som sagt inte haft någon vidare lust att göra julgodis i år men så ramlade jag över ett kolarecept och så hamnade jag i godisfällan igen :). Och så skulle vi ju ha lussefika och allt… Nu gjorde jag ändå inte det receptet jag hade tänkt (min favvo Fredriks fika tipsade om kardemummakola) då jag blev osäker på om det stämde (170 gram glukos?!) utan jag googlade reda på ett annat istället. Min plan för detta bak var alltså att koka med glukos för första gången, jag köpte nämligen mitt livs allra första lilla tub igår på Apoteket. Gubben Mannerström, som jag inte alls gillar baserat på det jag har sett på TV, hade ett ganska enkelt basrecept på en chokladkola här på recept.nu och jag får lov att säga att kolan blev riktigt jäkla god. Det som gör hela grejen är ju flingsaltet, kombon med chokladen är ju en beprövad klassiker.

Nu funtar jag på att ändå göra en batch till med kola, fast skippa kakaon och istället ha i den där kardemumman som jag inbillar blir väldigt god tillsammans med grädde, smör och socker. Och när jag då ändå håller på med en massa julgodis kanske jag ska göra lite lite fudge också. Det går ju så fort.

IMG_4051 IMG_4060

Lussefirande!

Nu är den igång på riktigt! Julen! För mig är lucia startskottet på julen och även om det inte är riktig lucia förrän imorgon så har ju alla småbarnsföräldrar med mig varit på luciafiranden den här veckan. Maltes förskola körde sitt firande idag så han var ledig igår istället så att han skulle kunna vara med idag. Det är roligt att se vilken skillnad det är från år till år. För ett par år sedan så satt han mest bara tyst och tittade på alla föräldrar som stod och glodde. I år, när han tillhör de äldsta barnen, så sjöng han med i varje rad.

IMG_4086

Jag vill verkligen inte vara en gnällig mamma eftersom jag vet att ett luciatåg innebär en hel del jobb från pedagogernas sida, men det finns en liten punkt som jag varje år blir lite irriterad över. Det är att de envisas med att barnen ska sitta framför förskoleväggen, liksom ner i en sänka. Alla vi föräldrar står och trängs med varandra men det är långtifrån alla som ser något. Jag och J stod längst bak med Anton i vagnen och såg ingenting. Ibland trängde jag mig upp i massan och såg någon skymt om jag sträckte på mig riktigt mycket, men annars fick vi nöja oss med att lyssna på skönsången. Och det är inte tråkigt bara för oss föräldrar. Barnen står ju och letar efter sina föräldrars ansikten, de vill ju inget annat än att sjunga för oss. Bättre är det på sommarfesten. Då samlas alla barnen och pedagogerna uppe på en kulle och sjunger, då ser alla allt!

IMG_4073Ni ser barnen där bakom alla föräldrar. Nedanför den lilla backen. 

IMG_4070

Efter luciasången så gick vi hem till oss för lite lussefika. För en gångs skull så var jag nöjd med det jag hade bakat. I vanliga fall så är det alltid någonting som jag vill ändra på, någonting som jag ska göra annorlunda till nästa gång, men den här gången var jag helnöjd både med kolor och saffranskrans. Supergott! Vi provade årets glögg också, med smak av lavendel. Jag värmde upp glöggen och jag vet inte om det var det som gjorde hela skillnaden men jag kände inte ett smack av den lila blomman. Det smakade som helt vanlig glögg.

IMG_4092IMG_4091IMG_4069

Den här saffranskransen bjöd jag på idag. För ett par veckor sedan instagrammade en tidigare ”kollega” en bild på den här och jag bad om receptet direkt. Det var Icas eget recept på saffranskrans med äpplen och mandel. Jag har aldrig gjort en krans förut men det var väldigt tacksamt att göra. Svårt att inte få saftig liksom. Speciellt inte när man har i både mandelmassa och äppelbitar… Här kommer receptet! Mitt tips i jul är att ni gör den här för den var verkligen så himla god. Men ni kan nöja er med att göra en halv sats deg. Den där andra kransen får åka in i frysen… 🙂

150 g rumsvarmt smör
50 g jäst
5 dl rumsvarm mjölk
2 påsar saffran (à 1/2 g, till 2 kransar)
1 1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
840 g vetemjöl (ca 14 dl, till 2 kransar)

2 äpplen
100
 g sötmandel
100 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
200 g riven mandelmassa
ägg till pensling
pärlsocker till garnering

Skär smöret till degen i tärningar. Smula jästen och blanda med smörtärningar, mjölk och saffran i en bunke eller en köksmaskin med degkrok. Tillsätt socker, salt och mjöl, men spara 1 dl mjöl (ca 60 g, till 2 kransar) till utbakning. Arbeta degen 15 minuter i maskin eller 20 minuter för hand. Låt degen jäsa under bakduk 1 timme eller till dubbel storlek.

Sätt ugnen på 175°C. Skala, kärna ur och finhacka äpplena. Hacka mandlarna. Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den lätt. Dela degen i 2 lika stora delar (för 1 sats). Kavla ut varje del till en 1 cm tjock rektangulär platta. Bred smöret över degplattorna. Strö över hackade äpplen, socker och mandelmassa. Rulla ihop degen och fäst ändarna vid varandra så det blir en ring. Lägg över på en bakpappersklädd plåt. Klipp snitt i degringen med ca 2 cm mellanrum. Vik snitten åt sidorna så att fyllningen syns. Jäs under bakduk i 20 minuter. Pensla med uppvispat ägg. Strö över hackad mandel och pärlsocker. Grädda i mitten av ugnen 25–30 minuter, tills kransen fått en gyllene färg. Låt svalna på galler under bakduk.

IMG_4066 IMG_4065IMG_4067