Idag har jag för allra första gången i mitt liv läst ut en hel tidning ståendes. Malte har varit avig större delen av dagen så då har det blivit BabyBjörnen. Inte speciellt avkopplande för varken sinnet eller ryggen.

Vad sysselsätter man sig med när man sitter inne en hel dag? Man fotar!

Han är för göööllig min lille prinskorv!

Jag gick och lade mig med Malte redan klockan åtta nu ikväll. Han somnade och sover fortfarande. Kan detta funka tro? Men jag får nog förbereda mig på en liten kille som vill gå upp i ottan imorgon. Det här kan bli början på något riktigt bra.

Det här med att få Malte att somna på kvällarna är ett gissel. Jag skulle så gärna kunna mata honom för att sen bara lägga honom i hans säng och så skulle han somna. Nej det är helt omöjligt. Jag måste lägga mig i vår säng med honom och amma honom till sömns.

Det värsta är att man kan aldrig veta när han ska somna. Igår somnade han redan klockan tio, halleluja! Kvällen innan fick jag ha honom hos mig ända till 01! Kvällen innan somnade han vid halv tolv… Jag som älskar rutiner tycker att det här lite oberäkneliga sättet att leva är lite småjobbigt.

De senaste dagarna har Malte dregglat något otroligt mycket vilket han inte har gjort tidigare. Detta i kombination med att han vill tugga på allt hela tiden får mig att misstänka att hans tänder redan kan vara på gång. Jag hoppas verkligen att jag har fel. Har man tänder är man i min värld inte en bebis längre, snyft.

Idag har det gullats så det heter duga. Först fick han gå laget runt hos Js familj för att sedan åka vidare till min egen där även de fick ta del av Maltegull och dreggel. Bra grej det här med att åka runt till folk en hel dag. Malte somnade direkt när vi kom hem.

Farfar Kaj behövde inte ens anstränga sig. Malte tyckte

att det var helfestligt i hans famn.

Morfar Duracellkanin kunde som vanligt inte sluta leka med lillprinsen.

En kanonbild om det inte vore för prillan i mungipan…

Hur många synonymer för ordet gullunge finns det.

De ska i alla fall stå under den här bilden.

Malte vet hur man gosar. Mysigare än något annat.

Ja! Idag var det äntligen dags att bege oss till BVC. Det var nästan en månad sen vi var där för virriga Alex glömde givetvis bort att gå dit sist. Min nyfikenhet var förstås stor, vad skulle lille Malte väga den här gången, och hur lång är han?

Idag, på sin nioveckorsdag, väger han 5070 gram, vilket betyder att han nästan når mitten på kurvan. Bra jobbat av en kille som vägde 2800 g när han föddes. På längdkurvan har han fortfarande lite att jobba på, men han växer helt klart. 55,7 cm lång är han nu! Duktiga Malte! Frågan är om han någonsin når mitten på längdkurvan. Varken jag eller J är speciellt resliga om man säger så…

I samband med undersökningen var det också dags för tvåmånaderskoll av barnläkaren. Hon gjorde samma undersökning som läkaren gjorde när vi fortfarande var kvar på BB. Hon kollade ögonen, lysnnade på hjärtat och lungorna, klämde på magen och tittade på när han kämpade sig upp med huvudet när han låg på mage. Hon sa att om hon hade haft en stämpel hade han fått ett stort OK i rumpan! Jag tycker att hon borde skaffa en sån stämpel.

Blev lite inspirerad av Lovisa och tog mig i kragen och slängde iväg en beställning på bilder på Malte. Det räcker ju faktiskt inte att bara ha dem i digital form utan det är ju så mycket trevligare att bläddra igenom ett album. Nu ska bara ett album inhandlas och en fin penna att skriva lite med.

I övrigt har inte mycket hänt här hemma. Vi har varit en vända på promenad och så har jag ringt en gammal granne till mig i Krokis. Hon fick också barn i somras och eftersom vi numera båda bor här i Hammarbyhöjden så tyckte jag att en dejt var på tiden. Jag börjar som sagt att bli aaaningens sällskapssjuk.