Här går det undan!

Oj vad tiden går fort! Vi är redan inne i februari, vad hände? Vips var jag dessutom 37 år gammal. Märkligt egentligen, hur den där siffran blir mer och mer oviktig. När jag började jobba och mina elever undrade hur gammal jag är så svarade 37. Trodde att jag var det. Kändes som att jag hade varit det länge. Sen började jag räkna… 1982… Näe, först i torsdags blev jag faktiskt så gammal på riktigt.

Tiden går ju som bekant väldigt fort när man har roligt. Väldigt. Jag är redan inne på min femte arbetsvecka och jag känner mig både mitt uppe i det, inne i rutinerna, samtidigt som jag fortfarande kan stå med ena foten utanför skolan och titta in i verksamheten utifrån. Det är väldigt intressant, och jag funderar på hur länge jag kan ha det perspektivet. Hur lång tid tar det innan jag är helt indragen i skolvardagen? Hur länge kommer jag ifrågasätta saker och inte bara gå på rutin? Jag vet inte. Man blir ju en del av bubblan väldigt fort. Än så länge trivs jag hur som helst väldigt bra! Och min kaffekonsumtion har gått ner till nästan oacceptabla nivåer. Det där med att resa på sig och gå till kaffemaskinen när man ville ta en mikropaus är ett minne blott.