Nyårsafton 2014.

IMG_4223 IMG_4217Så här såg förmiddagen ut på förra årets sista dag. Jag hade kört 2014 års sista spinnpass och Malte satt och väntade och väntade på att Emelie och Nathalie skulle komma och leka.

Som brukligt firade vi in det nya året tillsammans med Sofia&Johnny&tjejerna. Den här gången firade vi hemma hos oss men det innebär inte att det var jag som stod för matlagningen. Nej, Sofia komponerade menyn och ställde sig sen i köket så fort hon kom ut till Tyresö. Hon hävdar att hon tycker om att laga mat så då hävdar jag att jag inte alls utnyttjar det.

Mitt enda önskemål när det gällde vad vi skulle äta var att jag för första gången i mitt liv skulle smaka ostron. Jag är ju nästan 33 år gammal, det var hög tid att prova. Och jo, jag tyckte att det var helt ok. Det var inte alls så att jag fick äckelkänslor men blev heller inte eld och lågor. Det var mer typ jaha, ok, det var det här som var ostron. Samma upplevelse hade jag när jag åt sushi för första gången för typ femton år sedan. Jag fattade inte grejen alls, men efter några veckor så kom cravingen. Och vi vet ju hur sushihistorien slutar. I love. Så kanske kanske blir ostron min grej även framåt. Jag åt fyra stycken, i tre olika ”utföranden”. En med tabasco, en med nån chilivinägerblandning och två med citron. Citron blev vinnaren. Jag ska nämna att Emelie åt ett också, hon är världens coolaste femåring i alla matkategorier.

IMG_4241 IMG_4249 IMG_4252 IMG_4253IMG_4236 IMG_4240

Sofia kom lite tidigare på dagen än övriga familjen för att förbereda maten. Vi gjorde också så att barnen fick äta före oss så kunde de springa upp och leka sen när det var vår tur. I vanliga fall är både jag och Sofia allergiska mot upplägget att barn äter först och föräldrar sen, det är viktigt att äta tillsammans som familj, men vid speciella tillfällen, t ex när kocken står i flera timmar och fixar, så känns det inte värt att äta tillsammans med ett gäng vilda barn som ska servas under tiden och som helst av allt bara vill gå och leka. Men de fick självklart samma varmrätt som oss, det hade varit orättvist annars!

Ni kanske noterar att det är aningens sparsmakat när det gäller dekoration på matbordet. Det beror på en viss ettåring som precis har upptäckt tjusningen med att klättra upp på bordet och röja runt. Det blev därför en något clean nyårsdukning i år…

IMG_4264 IMG_4294Barnen fick smälla party poppers efter maten. Mycket poppis!IMG_4303Sofia lagade maten. Hennes man skar upp brödet. I perfekta bitar ska tilläggas. 

Ja vad bjöds på tallrikarna? Här har jag fått lite assistans från Sofia för jag hade aldrig kunnat komma ihåg allt själv. Någon kom på den mindre briljanta idén att vi skulle betygsätta varje rätt och varje vin vilket resulterade i att det blev aningens dålig stämning vissa stunder… 😉
IMG_4301
Halstrade pilgrimsmusslor med soya, citrusmajonnäs och friterade ingefärschips.
IMG_4321
Hälleflundra med palsternackspuré, hummersabayonne och forellrom. Bäst av den varma maten tyckte jag! Jag gav en nia :).
IMG_4322
Oxfilé Rossini, Madeirasås, gåslever och svart tryffel.
IMG_4336
Cocospatfait med flamberad ananas, annanascoulis, mörk choklad och cocosflarn. Jag är visserligen svag för desserter rent generellt men det här var något utöver det vanliga. Kanske Sofias bästa hittills!

IMG_4329IMG_4341
Don’t leave me hangin’! Anton missar high fiven.

Jag överraskade min man och gäster med två tävlingar att förgylla kvällen med. Jo, jag använder ett så starkt ord som att förgylla då det var en succé. Åtminstone tyckte jag det och eftersom jag inte är en tävlingsmänniska whatsoever så passade det ju bra att jag var lekledare och de andra tävlande. Efter maten så inledde vi med en bildtävling där de fick lägga ut bilder på alla årets julklappar sedan1988 på en tidslinje. Mycket svårt! Här fick de som mest 6 poäng av 27. Själv hade jag varit körd, jag hade aldrig lyckats placera ut exempelvis bakmaskinen eller verktyg på rätt årtal.

Framåt elvatiden hade äntligen Anton somnat så då kunde vi ägna oss åt huvudtävlingen som jag gjort med hjälp av YouTube. En TV-seriequiz där de fick lyssna på 40 olika intron och komma på vilken serie det var och vilket år den började sändas. Svårare än man kan tro faktiskt. Det slutade iaf med att J vann alltihop så han fick bära chokladmedaljen resten av kvällen. Men det gjorde han inte :(.

IMG_4324

Helt plötsligt var det midnatt och det blev nästan lite stressigt den där sista minuten. Fram med champagneflaskan och Johnny sprang ut med sabeln i högsta hugg, redo att sabrera. Det brukar gå väldigt bra men just den här nyårsaftonen slutade det så här.

IMG_4344Vi är glada att det bara var flaska som rök och inte ett finger. 

Vi satt uppe i dryga timmen efter midnatt men jag var rejält mosig i skallen då. Otroligt trött och alldeles för mycket vin i relation till vattnet som jag nästan inte druckit något alls. Orutinerat. Och ännu mosigare var jag kvart över sju morgonen därpå då Anton deklarerade morgon. Fan. Det var bara att gå upp och gilla läget. Huvudvärken kom krypandes under morgontimmarna och när det var dags att äta upp den nyårsbrunch vi hade dukat upp så kände jag mig dessutom illamående. Ett par pannkakor och en nybakad scone åkte ner i magen sen fick det räcka för mig. Och jag som älskar brunch!!

Vi var alla sega på förmiddagen och låg mest i soffan och degade. Utom barnen förstås som lekte loss och sen protesterade högt när de insåg att de skulle behöva städa upp efter att ha röjt på övervåningen hela nyårskvällen. Stackars stackars barn. It’s a tough life. För att peta i mig lite energi så bestämde jag mig för att dela upp Vasilopitan som vi inte hade orkat äta upp kvällen innan. Att med huvudvärk räkna ut hur stora bitar jag skulle skära upp så att det skulle bli lika för alla var årets första stora utmaning men med hjälp av en linjal och beräkning av omkrets av kakan så fick jag till nio lika stora bitar (en varsin plus en till huset). Tyvärr åkte kniven rakt ner i det gömda myntet så själva överraskningsmomentet uteblev då jag kunde räkna ut att det var Malte som skulle få det. Lite synd, jag hade faktiskt velat att någon av tjejerna skulle ha fått det. Nu blir det Malte som har tur resten av året. Igen! 🙂

IMG_4237Där skymtar man myntet. Det gömmer man sen under ett rejält lager florsocker så ser man inte vem som fått det. Ja, om man inte måste köra kniven rakt genom det då…

IMG_4343

One thought on “Nyårsafton 2014.

  1. Pingback: Årskrönika 2015. | tantalexandra.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *