Tyresö Bike Show 2016

Av någon anledning, jag vet inte varför, så smäller man till med Tyresö Bike Show nere i Slottsparken varje år så här års. Är motorcykelkulturen extra stor här ute, I don’t know! Förrförra året gick jag och barnen förbi och kikade tillsammans med Anna&Jack&Joline och förra året cyklade Malte förbi och tittade tillsammans med Kaj&Maria. I år hade jag och barnen inget planerat medan J var ute på cykelrunda så Kaj kom över och så promenerade vi ner och tittade på the bikes.

Ängen framför Tyresö slott fylls med alla möjliga typer av motorcyklar och lite skojsiga bilar. Nån tävling är det också om jag har förstått det rätt.

Jag har ju verkligen inga som helst kunskaper eller intresse för dessa tvåhjulingar men jag tycker att det är fascinerande med folk som faktiskt har ett intresse, vad det nu än må vara. Jag tycker att det är lite kul med folk som går in för saker till 150%, kanske för att jag själv inte är sån, och härpå ängen var det ju fullt med personer med ett och samma intresse – motorcyklar och skinnjackor! Typ. Barnen skrek efter glass en gång i minuten så vi var inte kvar och tittade så länge, dessutom började det regna, men ett par hojar hann jag faktiskt tycka var lite coola. En som var chockrosa som det stod Fuck cancer på, och så en med lite vintagestuk. Den var ju ursöt.

Vi stannade som sagt inte så länge då barnen ville ha glass så vi traskade vidare och fikade på Notholmen en stund. När vi kom hem möttes vi av en genomblöt, och utelåst, cyklist.

Apropå såna där som går in för saker till 150% så är ju min make en sådan, och det är faktiskt en av de saker jag tycker är kul och fascinerande med honom. Det är, i de flesta fall, en av hans styrkor. Förra året bestämde han att han ska cykla Vätternrundan på sub8 och nu på lördag är det dags. Då ska han äntligen cykla! Och då mina vänner, då får jag min make tillbaka. Eller som Kaj uttryckte det, jag är inte längre cykelänka. Hurra! Förstå mig rätt, jag hade ju ok:at att han skulle få satsa det här året, med all tid som det innebär, men nu är jag så redigt trött på det att jag kanske ser fram emot Vättern mer än vad han gör 🙂 Nu är det bara att hålla tummarna för att han inte får punka…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *