En fruktansvärd höst.

Japp, det här är jag. I mitt vardagsrum, framför Google Meet med en klass framför mig i datorn. Vi hamnade där också till slut. Distansundervisning. Jag har ändå känt en lättnad i att vi inte har haft distansundervisning i Sverige, det är så mycket svårare att bedriva undervisning över nätet, men så här mot slutet av terminen började jag tycka att det psykiskt var tufft att gå till skolan varje dag. Nästan varje dag fick jag ett meddelande om att någon av mina kollegor eller någon av mina elever i någon av mina klasser hade fått covid och varje gång fick jag en klump i magen. Hade jag hunnit jag bli smittad innan hen gick hem? För det här med att hålla distans i en skola är ju ett stort skämt, det vet Folkhälsomyndigheten också. Inte nog med att det är trångt i korridorer och klassrum, hur ska jag kunna hjälpa en elev i ett klassrum där alla sitter tyst och skriver om jag inte närmar mig eleven, sätter mig på huk bredvid hen och viskar så att vi inte ska störa alla andra? Hur ska jag kunna låta bli att luta mig lite lite närmare för att kunna höra vad eleven viskar? Hur ska jag kunna låta bli det? Det är vardag i en skola. Det är så man jobbar, även under en pandemi.

Men så i fredags fick vi informationen om att Region Stockholm rekommenderade att högstadiet nu skulle stänga och istället gå över till distansundervisning. Både skönt och lite pirrigt. Helgen ägnades åt förberedelser och den här veckan tycker jag ändå att allt har gått bra. Det beror kanske också på att det arbetsområde vi jobbade med i åk8 och åk9 redan hade påbörjats i skolan och att den här veckan ändå bara skulle ägnas åt skrivandet. Skönt att jag inte behövde stressa över det.

I stort har ändå hösten varit tuff. Jag döpte inlägget till fruktansvärt och det kanske är en överdrift men otroligt belastande har det varit. De muntliga nationella tog nästan knäcken av mig (hur kan Skolverket mena att de nu inställda skriftliga delproven är mer resurskrävande än de muntliga!?), påminn mig att aldrig någonsin mer genomföra och ansvara för både åk6 och åk9, det blev alldeles för jobbigt. Speciellt en termin när elever är sjuka och man måste göra provet igen när de droppar tillbaka… Man blir liksom aldrig klar.

Covid lyckades jag iaf hålla mig ifrån, trots allt. Iaf vad jag vet. Jag hade en vecka där jag hade tung huvudvärk och då stannade jag hemma. Testet visade dock negativt resultat så det kanske bara var jobb och stress som tog ut sin rätt. Jag tänkte ”unna” mig ett test för att se om jag har antikroppar om några veckor, det vore intressant att se om jag har haft det utan att jag har vetat om det. Eller så kanske jag bara är immun. Med tanke på hur många kollegor och elever jag har haft runt mig som har fått det så är det helt otroligt att jag har klarat mig.

Avslutar med ett par bilder från tidigare i höstas då himlen faktiskt bjöd på lite ljus och det fortfarande var grönt på träden. Mysiga pokemonpromenader har hjälpt mig att överleva den hemska hösten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *