Vispat kött

Häromdagen damp nya numret av Café ner i brevlådan. Det är lite av en höjdpunkt varje månad. Det här numret bjöd på något alldeles extra, nämligen en intervju med Per Morberg! Jag gillar Per Morberg stenhårt. Han såg dessutom riktigt snygg och fräsch ut på omslaget. Killen ser ju rätt bra ut i vanliga fall när han står och svettas över stekpannorna (har ni sett hans vader?!), men på den här bilden så är han något alldeles extra. Det kan vara frisyren som gör det. Han passar mycket bättre i det här lite kortare.

Jag gillar som sagt herr Morberg, och tittar på Vad blir det för mat? så ofta jag kan och kommer ihåg. Senast blev jag dock lite besviken. Han skulle bjuda på en kycklinglevermousse till förrätt. Jag har visserligen inte smakat, men jag förstår liksom inte hur man kan komma på tanken att vispa kött i en blender till det blir till en mousse. Varför vill man göra en sån sak? Jag hoppas verkligen att jag aldrig hamnar i den situationen att jag blir bortbjuden och blir serverad uppfluffat kött. Spare me, please!

IKEA-lördag

Vi var visserligen inte där längre än 45 minuter, men dagen har ändå präglats av besöket. IKEA har den inverkan på en. Vi var där för att köpa ett par saker som mamma vill att jag ska ta med mig till Cypern.

För att inte besöket skulle kännas helt meningslöst (en tvålkopp för 9:- känns onödigt att åka till Kungens kurva för i vanliga fall) tittade vi också på nya påslakan. Jag är trött på våra gamla som egentligen är Js gamla. Jag vill ha helvita. De enda som fanns på IKEA hade en massa spetsdetaljer och det bara vägrade J att ha. Det har jag väl lite förståelse för. Jag ska ta mig en titt i H&Ms webshop där de tydligen har börjat sälja annat än bara mode. De har givit sig in i heminredningsbranschen så de kanske har lite snyggt till sovrummet.

Fiskgratäng med rotgrönsaker

 

Kvällens middag var faktiskt riktigt god. Just nu är jag inte direkt överförtjust i lax, men kvällen fiskgratäng var god trots det. Man lade fisken på en grönsaksbädd av rivna morötter och rotselleri som hade kokats i buljong. Över det hällde man en vanlig vit sås och så ost på det. Låter väldigt enkelt, vilket det var, och smakade massor. Sen var det potatis och stjälkselleri till det.

Igår åt vi broccoli- och nötfärsbullar med tomatsås och pasta. Glömde att ta bild på det men det gör inget för det är inget jag är sugen på att äta alltför snart ändå. Jag gillar verkligen inte köttfärs för tillfället, om den inte är i en bolognese. Överhuvudtaget är det svårt att laga mat till mig just nu, det är väldigt kinkigt, och det brukar det verkligen inte vara.

Sportlov

Idag är det den sista arbetsdagen innan sportlovet. Jag är inte alls så trött som jag var innan jul, då det var det enda jag kunde blogga om. Jag skrev bara om hur trött jag var och hur jag räknade ner till jullovet. Det skrev jag ju inte då, men det hade ju faktiskt bara med graviditeten att göra, inte att arbetsbelastningen var för hög.

Nu är jag pigg och glad och har helt andra planer för detta lov än att bara sova. Jag åker ju till Cypern på tisdag! Min plan är att gå trevliga morgonpromenader med min pappa och baka semlor med min mamma. Vad vi ska hitta på däremellan är jag inte helt säker på. Jag ska klämma ett par pocketböcker iaf, äntligen!

Två lektioner kvar, lite rättning, sen är jag klar! Sen har jag mitt första sportlov som jag inte tillbringar på Coop. Halleluja!

Ska jag orka?

Jag har tjatat om att klippa mig väldigt länge nu, men det blir bara inte av. Det är ju så jobbigt att behöva uträtta ärenden på eftermiddagen efter jobbet. Då vill jag ju bara hem! Ska jag orka idag? Det är verkligen jätteslitet, topparna är kluvna. Sist jag klippte mig måste vara en fem månader sedan iaf. Om inte mer.

Andra människor älskar att gå och klippa sig. De likställer det nästan med en spabehandling. Hur tänker de?

Lilla pyret idag

Så här såg lilla pyret ut idag. Tyvärr tog barnmorskan en väldigt oskarp bild. Jag kan tänka mig att hon inte tyckte att det var så noga eftersom jag ändå ska tillbaka snart, och det har hon väl rätt i. Hon sa att h*n är ungefär 18cm lång. Hur i hela friden får den stora kroppen plats?! Så stor är jag ju faktiskt inte.

Etersom jag har varit så nojig så har jag även varit på ett tidigt ultraljud för att lugna nerverna lite. Jag var där i vad jag trodde var vecka 12, men idag visade det ju sig att jag i själva verket var i vecka 11. Här var den lilla räkan 43mm lång från huvudet till lilla rumpan. Man ser knappt vad det föreställer men det är ett huvud man ser och så håller den handen framför munnen.

Det är helt otroligt att den här lilla söta personen ligger i min mage och växer hela tiden. Det är ju jättetrevligt.

Jag har en hemlis

Jag och J har en hemlis som vi iofs har berättat för de flesta, men de jag inte har hunnit berätta nyheten över en fika för, vet inte om att jag och J blir föräldrar i sommar. Vi har vetat det sedan i början av november och berättat för några i taget när det har passat.

Idag var vi på det efterlängtade ultraljudet. Spännande grejer! Bebisen låg där inne i magen och smackade och drack forstervatten. Det såg ganska bekvämt ut där h*n låg i vad som såg ut som skräddarställning. Barnmorskan mätte och räknade och kom fram till att jag är i vecka 18. Jag fick därför en ny tid om två veckor, då bebisen är lite större, så att hon då kan ta sig en bättre titt på alla inre organ. Passar mig utmärkt, då får ju jag titta på bebisen en extra gång! Då får jag också ett riktigt beräknat förlossningsdatum. Jag fick ett preliminärt idag, 24 juli, men jag får vänta ett par veckor för att få ett datum spikat.

Veckorna hittills har varit en bergochdalbana där jag har varit pessimisten och J optimisten. De första veckorna kunde jag inte tänka på annat än missfall, men med tiden har det lugnat ner sig. Nu är jag helt inställd på att vi kommer att bli föräldrar i sommar och det är verkligen en fantastisk känsla. Jag kommer ju aldrig någonsin få vara med om något häftigare! Det skulle inte förvåna mig om jag blir religiös på kuppen!

Js skräprum

Det här ett återkommande ämne i den här bloggen. Mitt problem med det lilla rum som vi betalade ungefär en halv miljon kronor extra för att få. Problemet består i att J har utsett det rummet till sitt skräprum. Ja, vi kallar det båda för skräprummet. Jag får dock en gnutta ilska i tonen när jag måste kalla det för det, J tycker väl mer att det är namnet på ytan.

Jag tror inte riktigt att det är någon som förstår hur pass stökigt det är i det här rummet.

Ser det här ut som ett rum man ens vill gå in i? Ser det här ut som ett rum som man ens vill titta åt när man kommer hem på eftermiddagen? Nä, tänkte väl det.

Namnsdagsgodis

Jag hade tydligen fel. J var varken i Köpenhamn eller i Halmstad, utan i Helsingfors. Jag skickade iväg ett litet sms där jag pikade om min namnsdag. Tänkte att jag kanske skulle kunna få en liten present från flygplatsen. Och jorå, han fattade piken och kom hem med en ask Ferrero Rocher, my favourite! Flyplatsvarianten med 30 bitar i en ask. Kommer räcka hela kvällen!