Mjölkstockning :(

Välkommen till bröstbloggen! Här kan du följa min resa genom onda bröstvårtor, nappdesperation och nu mjölkstockning. Jo, det är den riktning denna blogg har tagit och det är ingen som är mer ledsen över det än jag.

I stort sett hela gårdagen låg jag med feber nerbäddad i säng och soffa och tyckte synd om mig då jag för första gången i mitt liv fått mjölkstockning. Det började på natten då jag kände mig febrig och sjuk. Ont i bröstet hade jag haft sedan lördagkvällen men hade inte tänkt så mycket mer på det. På söndagen var det alldeles hårt och rödflammigt på ena sidan. Kanske mer information än vad ni vill ha men jag vill minnas detta i framtiden. Hur jäkla hårt jag har kämpat med amningen med båda barnen. Det ska jag ha medalj för! Igår gjorde det så jäkla ont men jag följde alla råd på nätet; jag proppade mig full med värktabletter, ammade, duschade varmt och smorde in bröstet med en värmande olja och försökte pumpa ut. Återigen, jag är ledsen för informationen… Det kändes inte riktigt som att det hjälpte men jag vaknade åtminstone upp till denna måndag utan feber så det var ju ett gott tecken. Rödflammigt, hårt och varmt var det dock fortfarande så jag följde ett annat råd på nätet – jag köpte fetvadd och knölade ner i bh:n. Och det gjorde nog susen! Jag kanske inte ska ta ut segern i förskott men rodnaden har gått ner lite grand och bröstet är inte längre stenhårt. Jag håller tummarna för att detta är på väg att gå över.

Helt sjukt vad kvinnfolk ska behöva gå igenom! Först är man gravid vilket förändrar hela kroppen, sen måste man föda ut barnet och känna den värsta smärta som går att känna, sen ska man AMMA på det! Inte undra på att man väljer ersättning!

Oh well, då har jag gått igenom det också. Förhoppningsvis var det här enda och sista gången jag behövde uppleva det. Mjölkstockning är inte kul och jag åkte nog på en väldigt lindrig form. Jag gjorde precis det man inte ska göra och läste några skräckhistorier på nätet, nicht gut.

Dagen har i övrigt innehållit storhandling på Maxi och sen fika med Malte efter förskolan. Det är bara måndag men jag tyckte att jag förtjänade det efter detta helvetesdygn. En liten miniäppelmunk. Sorgligt. Det är mitt sätt att spela martyr. 🙂

Födelsedagskalas.

Födelsedagsbarnet tar för sig av tårtan. Malte hängde inte riktigt med i resonemanget kring varför födelsedagsbarnet och inte han skulle få ta den första tårtbiten.

Farfar Kaj firade alltså sin födelsedag idag och bjöd därför över oss på lite fika. Perfekta lördagssysselsättningen tycker jag! Idag fick jag dricka hela min kopp kaffe varm då det stora barnet lekte med farfar Anders och det lilla låg i Marias famn ungefär hela besöket. Som småbarnsförälder är det inte ofta man kan ägna hela sitt fokus åt att fika men idag kunde jag det. Och åt att beundra Marias vackra, säkert en och en halv meter höga, pelargoner som står i köksfönstret. Så häftiga!


Vi kämpar på med nappen men det går lite knackigt. Bäst går det för typ alla utom just mig. Jag tror stenhårt på att det beror på att jag luktar mat. Hos mig vill han ha bröstet medan han hos andra, ibland, kan acceptera nappen. Hos Maria sög han på nappen länge, både i vaket och sovande tillstånd.

Morgonpromenad.


Tänk om jag någon gång lärde mig att använda min systemkamera! Då kanske jag skulle kunna få till en bild på Kalvfjärden i motljus. Eller? Kan man det?

Jag och Anton har varit ute på en femkilometersrunda här på förmiddagen. Vi passade på när J och Malte ändå skulle åka iväg till bollskolan. I vanliga fall brukar jag svänga av direkt ner till Handelsträdgården men den här gången fortsatte jag vägen till Brevik och svängde av så att jag kunde premiära den lilla strandpromenaden som jag fått veta ligger där. Så härligt att gå utefter vattnet en sådan här dag när solen skiner och det inte blåser isvindar som det gjorde igår.

Idag står tårtkalas på agendan då farfar Kaj fyller år! Alltså, jag har varit sugen på tårta i flera dagar så detta är väldigt vältajmat. Känner jag Kaj rätt bjuds det på en mäktig chokladtårta. Fast vem vet, han kanske överraskar!

Pannkaksplaydate!

Idag var det dags! Maltes allra första lediga torsdag som 20-timmarsbarn. Veckans första tre dagar har han gått hem vid tre på eftermiddagen, torsdagar och fredagar kommer han vara hemma. Vi får testa det här upplägget ett tag och sen utvärdera.

Denna första lediga torsdag tillbringade vi med Maltes bästa kompis på förskolan, Jack. Med sig hade han sin mamma och lillasyster. Mamma Anna hade med sig pannkakor (så att jag inte skulle behöva stå och steka med en treveckors på armen, snällt!) så det enda jag behövde göra var att skruva av syltlocken. Innan pannkakslunchen fick dock de båda fyraåringarna röja järnet för att bli av med lite energi. De här två intensiva killarna brukar leka högljutt med inslag av ett antal småtjafs. Idag fick vi inte se något av det utan de lekte så himla fint tillsammans under hela besöket. Lite smågnabb var det men inte värre än att de kunde lösa det själva medan vi mammor satt på nedervåningen och drack kaffe. Så härligt! Någonting har hänt – de har blivit lite äldre. Lite klokare! Fina killar!

Efter leken kunde Malte nöja sig med att leka med sina bilar en stund och sen ha en kort sejour med färgglad lera innan middagen. En mycket bra dag med andra ord, inget gnäll om att jag var dum som inte ville leka med honom (pga en gnällig bebis som behöver mycket uppmärksamhet när han är vaken). Fler sådana här torsdagar vill vi ha med andra ord!

Jag avslutar kvällen med att vara en aning orolig för natten. Efter en eftermiddag med mycket vakentid har Anton dragit till med en långsovning här på kvällen. Kommer det påverka nattens sömn? Troligtvis! 🙂

20131017-205325.jpg20131017-205339.jpg

Vår lilla minitonåring.

20131016-095201.jpg

Hormonplitor, det är så de kallas va? De har blossat upp ordentligt i Antons söta lilla ansikte. Hade han varit med i en amerikansk high school-film hade han förmodligen gått under öknamnet crater face. Malte hade aldrig såna här så jag har ingen erfarenhet av dem men Google har berättat att de borde försvinna inom några veckor.

20131016-095739.jpg20131016-095751.jpg

Att eftermiddagsleka.

Jag fick lite dåligt samvete igår eftermiddag då jag hade lovat Malte att vi skulle leka efter förskolan. Jag försökte så gott det gick men Anton tajmade in det med att vara sitt gnälligaste någonsin vilket innebar att jag inte ens kunde sitta ner med honom i famnen och leka lite halvhjärtat med en hand utan jag fick gå runt med den lille på armen och skumpa runt. Ingen lek med Malte med andra ord.

Som tur var kunde jag kompensera det idag då jag placerade den sovande bebisen i tvättstugan. Suset från ventilationssystemet fick honom att dra till med en av sina längsta tupplurar hittills och jag och Malte kunde ägna oss åt lite seriös lek! Det gäller att passa på när både tillfälle ges och energin tillåter.

Leksakerna radas upp framför iPaden. Här bjuds nämligen på Angry Birds-bio!Till slut måste även det stora barnet erkänna sig besegrat. Även stora barn behöver en återhämtningsstund.

Mostermys.

Den här föräldraledighetens första ”riktiga” dag var en riktigt trevlig sådan. Den började ju bra iom att jag lyckades få Malte till förskolan utan att slita mitt hår. Efter lämning hann jag inte vara hemma länge innan lillasyster Vickan kom för att hälsa på Anton för första gången. Jag passade på att ta tillfället i akt och lockade med henne på en promenad i höstvädret. När det bjuds på sällskap så ska man passa på. Sex kilometer lyckades vi skrapa ihop genom att gå runt slottet, fortsätta till Coopen och sen kringelkroka genom det fina bostadsområdet där borta och sen gå via Tjärnstigen hem.

Speciellt fort gick det inte men det var inte det som var tanken. Jag ville bara få komma ut, få luft och röra på mig. Skönt och svettigt! Det sistnämnda mycket på grund av att jag är ordentligt påklädd när jag går ut. Jag är så himla rädd för att åka på mjölkstockning. Jag var förskonad från det förra gången då Malte föddes den väldigt varma sommaren 2009, och jag slipper det gärna även den här gången. Jag har förstått att det gör ordentligt ont och i mitt fall skulle det definitivt vara droppen som fick bägaren att rinna över. Jag skulle troligtvis lägga ner amningen helt och hållet, eftersom det inte är smooth sailing redan som det är.

Jag gjorde det!

Jag lyckades lämna Malte på förskolan, kanske inte i tid men åtminstone inte för sent! Jag lyckades alltså kliva upp i tid, göra iordning mig själv, ge Malte frukost (tack och lov var han redan påklädd då, vet ej om det var Js förtjänst eller om det var på Maltes eget initiativ), klä på bebis, amma bebis, sterilisera napp och flaskor och sen bege mig på promenad till förskolan. Så grym! Detta kan gå! 🙂

Vår söndag var en riktigt bra dag! Jag fick besök av fina vännerna Kajsa och Carro som hade med sig en Ica-kasse med ingredienser till en lunch som de lagade åt mig. Vi gick igenom den obligatoriska förlossningsberättelsen sen pratade vi om förskola här i Tyresö så pass länge att Kajsa (som inte har barn) gjorde sig redo att resa på sig och gå härifrån. 🙂

Malte och J hade en lika trevlig dag de med biobesök i Sickla (Flygplan), leksaksshopping, McD-besök och sen playdate hos farmor i Sjöstaden. Bästa dagen med andra ord! Den avslutades här hemma med lite kreativt rullande av Playdoh-lera som Kajsa och Carro hade med sig i present till den nyblivna storebrodern. Superbra med lite pysselgrejer. Vi behöver definitivt fylla på det förrådet till våra dagar tillsammans här hemma. Lite lugnt pysslande låter som något jag vill att vi ska ägna oss åt!

20131014-091841.jpg20131014-091852.jpg20131014-091904.jpgJag själv är helnöjd med min gröna huggorm! 🙂

Chilikväll med nappöverraskning.

J blev sugen på att göra en chili till den här helgen och eftersom Sofia&Co ännu inte varit här och tittat på Anton bjöd vi över dem för att smaka. J gör en grym chili men trots det tycker jag inte att det är så himla gott. Visst uppskattar jag att han har stått och lagat en gryta sedan igår men hur man än vrider och vänder på det så är jag inte speciellt förtjust i stark mat. Tack och lov för tillbehören som man kan gojsa runt det med så att det blir lite mildare.

20131012-232939.jpg20131012-232953.jpg

Sofia kom hit kaxig som få. Nu skulle det bli ordning på torpet för nu skulle hon lära Anton att ta napp! Självklart ville ingen annan mer än jag att hon skulle lyckas men helt övertygad var jag ju inte. Vi har ju trugat som tokar men ännu inte lyckats. Men men, klart tjejen skulle få ge det ett försök! Bland alla saker hon hade med sig till Anton hade hon också tagit med sig en ask nappar direkt från butiken. Helt vanliga MAM men för 6+ månader. Det hade minsann funkat på hennes tjejer. Och banne mig, det tog henne inte många minuter så satt den där nappen i Antons mun! Varje gång han släppte fick hon dit den igen och långa långa stunder låg han där och sög på sin röda napp. Det tog ett tag för mig att få till det, han släppte inte in den där nappen i munnen först, men sen lyckades även jag! Nu gäller det att fortsätta påminna honom om den där nappen tills han inte vill vara utan den. Då ni!

Sofia kunde åka härifrån lika kaxig som när hon kom. Mission accomplished!

20131012-233734.jpg20131012-233749.jpg