Tillbaka till vardagen.

 

Har egentligen ingenting speciellt att berätta utan skriver inlägget för skrivandets skull. Egentligen gick vi tillbaka till vardagen redan förra veckan då både jag och J började jobba på måndagen och barnen lämnades in på institution men det är först den här veckan som det känns som att man är tillbaka till vardagen. Troligtvis för att jag jobbar i utbildningsbranchen och den var typ stängd i förra veckan. Inte många mail man fick svar på liksom 🙂 Den här veckan är alla igång och det känns väldigt bra. Jag var redo att jobba direkt efter nyåret, jag var inställd på att ha en kort ledighet i år och som alltid så handlar ju allt om inställning. Hade jag varit inställd på att jobba i mellandagarna hade jag ju inte haft några problem med det. Vissa år slås jag faktiskt av att det fortfarande känns ovant att mellandagarna innebär ledighet för mig. Det känns inte självklart faktiskt, trots att det var så himla många år sedan nu som jag pluggade. Då betydde ju varenda lovdag en möjlighet att jobba på Coop och tjäna pengar 🙂

Jullovet har i år inneburit en hel del vila, kanske mer än vad jag hade räknat med men det blir ju lätt så när man drabbas av förkylningar och sånt där. Jag och Js virus har liksom avlöst varandra skulle man kunna säga. Två enorma stordåd har däremot uppnåtts under lovet. Anton har slutat med napp (bilden nedan är alltså några dagar gammal) och samma pojke har slutat med blöja dagtid. Hurra! Precis som med Malte så har vi inte legat på om detta öht utan han fick behålla den så länge han ville. Och precis som med Malte så har vi än så länge inga olyckor här hemma. Det hänger ju ihop det där. Är barnet inte redo så får man själv var redo att ständigt byta kissiga byxor. Och då känns det ju inte som att man har ”slutat med blöja” på riktigt ändå…

Anton är väldigt nöjd och det är jag med 🙂

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *