Fortfarande inte helt hundra.

Alltså ursäkta för att jag är urtråkig och beklagar mig i ännu ett blogginlägg men jag kan inte rå för det, jag måste skriva att jag fortfarande är sjuk. Så där konstigt sjuk, det går liksom inte att sätta fingret på vad det är. Vissa dagar är snoret värst, vissa dagar hostan. Genomgående för alla dagar är att jag är så oerhört trött, jag måste vila åtminstone en gång om dagen. Att träna är det ju inte tal om, det var veckor sedan nu. Idag har jag känt mig lite piggare faktiskt, men jag har haft ett par sådana dagar de senaste två veckorna då jag trott att det har vänt, men så blir det värre igen dagen efter så jag vågar inte ta ut segern i förskott.

Men det finns ljusglimtar. Som att vi fick tillbaka bilen från verkstaden igår. Tio dagar stod vi utan bil och det var egentligen inga problem, vi fick be Kaj om hjälp att skjutsa till innebandyn i söndags bara, men annars använder vi ju inte bilen så mycket. Den står en hel del. Men oj vad skönt det var att åka och storhandla och fylla kyl och frys igen, det är något tillfredsställande med det.

Denna fredag önskade Malte att vi skulle bara kladdkakemuffins till fredagsmys så sagt och gjort, det blev gotte efter fredagskycklingen. Det är lite gulligt att Malte tycker om att baka, jag tar åt mig äran för det då ju vi förr hade som rutin att baka tillsammans på fredagar. Väldigt mysigt. Och gott! I love kladdkaka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *