Blonde av Joyce Carol Oates

Den här sommarläsningen jag sagt att jag ska ta tag i har verkligen varit ett nöje. Igår läste jag ut Blonde av Joyce Carol Oates. Den nätta tegelstenen på 860 sidor har jag ägnat mig åt de senaste två veckorna. Oates poängterar i förordet att det här är en fiktiv biografi av Marilyn Monroes liv, men det är klart att man hela tiden sitter och undrar över vad som skulle kunna vara helt sant.

Det Oates blivit så hyllad för i den här boken är att hon målar upp ett porträtt som är väldigt mänskligt, till skillnad från vad man brukar läsa om den blonda sexsymbolen, och jag kan inte annat än hålla med. Man får följa henne från de allra första åren i hennes liv, med en psyksjuk mamma som inte kan ta hand om sin dotter, till slutet när hon dör väldigt ung.

Boken är inte helt lätt och man behöver nog vara en van läsare för att hänga med i svängarna. För det första är den ju lång, väldigt lång, så den kräver sitt engagemang från läsaren. Sen är det en hel del perspektivbyten som man får vara uppmärksam på. Jag kan också nu i efterhand ångra at jag inte hade så mycket förkunskaper gällande hennes liv, för då hade jag kunnat koppla bok mer till verkliga händelser. Detta har jag googlat mig till nu efteråt.

Man fastnar dock i storyn väldigt fort, och sympatiserar med den här personen med så många karaktärer i ett. Ibland är hon Norma Jean, ibland Marilyn och ibland är hon en karaktär i en av sina filmer. Rekommenderas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *