Klapp o Klang

Malte är en självständig kille, det kan ingen som har träffat honom förneka. Det är i vårt tycke en fantastisk egenskap som ska uppmuntras, men det finns tillfällen där jag skulle vilja att han tydde sig till sin mamma en liten gnutta mer.

Igår var ett sådant tillfälle. Vi åkte ut till Orminge för att delta på Klapp och Klang i kyrkan. Förväntningarna hos mig var ganska höga då vi sedan tidigare hört att Lykka, Lilla A och Benjamin, som är flitiga besökare på kalasstunden, älskar att gå dit.

Det började precis som vanligt. I väntan på att alla föräldrar och barn skulle komma så gick vi in i det stora rummet och satte oss. Ja, utom Malte då förstås som tyckte att allt utom just det där rummet var mer spännande. Ut i trapporna skulle han, eller varför inte in i personalköket där det bakades äppelkaka?! Jag fick alltså jaga.

Min förhoppning var att han skulle lugna ner sig när själva sjungandet, dansandet och klappandet satte igång, men nej. Medan de andra barnen satt hos sina föräldrar i ringen struntade Malte fullständigt i sången och gick istället bort till stereon där det fanns en massa knappar att trycka på. När jag tog bort honom därifrån gick han istället bort till pianot där han klinkade på i otakt medan vi andra sjöng och dansade.

Som sagt, det är jätteskönt att Malte kör sitt eget race och inte blir blyg i ett rum fullt med främlingar, men det hade varit en mysig stund (för mig…) om han hade velat sitta och sjunga lite.

Efter den fyrtio minuter långa sångstunden begav vi oss hem till Sofia i Björknäs där vi åt lunch. Vi blev fyra mammor; jag, Lovisa, Sofia och Ida. Självklart blev det kaffe och bulle efteråt, vi är ju föräldralediga!

Vi kan väl sammanfatta onsdagen som en sån där bra dag som både jag och Malte är så glada över att vi får.

Idag har vi ingen date inplanerad utan vi ska bara ta det lite lugnt. En sväng ner till Sickla får det bli för några sista ärenden innan Cypernresan på måndag. Apoteket ska exempelvis besökas då jag tänkte ha med mig vätskeersättning och lite annat smått och gott till Malte. Tre dagar kvar, sen åker vi!!

4 thoughts on “Klapp o Klang

  1. Jag vet hur det känns…Alfred roade sig också ofta att sätta sig i andra mammors knä, men mitt dög inte..Då kände man sig inte som nån värst vidare bra mamma! Men det är sånt som ändrar sig. Iofs så springer alfred oftast iväg nu med, men det är inte liiika mycket passande iaf.

  2. Det är okej än så länge men jag hoppas att han lugnar ner sig lagom till att han börjar förskolan och ska sitta ner längre än tre minuter i taget…

  3. Men på förskolan lär de sig av de andra. Det är helt otroligt vad det händer mycket när de börjar där!

  4. Pingback: En redig ostbricka. | tantalexandra.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *