Årskrönika 2010

Året är några timmar ifrån över och det är dags för en ny årskrönika. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är roligt att läsa den men i ärlighetens namn så är den skriven i första hand till mig själv! Det är så roligt att sammanfatta året och titta tillbaka på vad jag, tillsammans med min familj och vänner, har gjort. Om du vill så får du gärna kika tillbaka på mina gamla årskrönikor från 2008 och 2009.

När jag kollade igenom bloggen en snabbis för att påminna mig själv om vad jag har gjort det senaste året så slogs jag av att det är de små sakerna som har varit ljusglimtarna. Höjdpunkterna. De små vardagshändelserna är det som har varit av betydelse det här året. En lunch med en kompis eller en härlig dag i solen på vårkanten när man bara har gått och längtat efter värmen. Det är sådant jag minns så här på årets sista kalla vinterdag.

Vi inledde året på Cypern då vi var nere i Paralimni och hälsade på över jul och nyår. Det var Js första resa till den lilla ön, och hans första möte med min cypriotiska släkt. De fick också träffa Malte för allra första gången och det var med stolthet jag kunde visa upp min söta lilla blonda pojke. Fem månader hade han hunnit fylla när han åkte dit så en liten glad person hade vi redan hunnit se att Malte var.

Det var så himla skönt att få komma ifrån julstök och nyårshets, speciellt då Malte
ändå var så liten. Att kunna äta frukost utomhus och slippa ta av och på en massa vinterkläder var inte fy skam heller. En ”riktig” jul hade han ändå inte uppfattat, än mindre uppskattat. Mina föräldrar uppskattade det i alla fall då de fick tillbringa två veckor med sitt barnbarn. De två veckorna svischade förbi och vi åkte hem igen till kalla Sverige. Det hade verkligen hunnit bli riktig vinter medan vi var borta. Helt deppigt var det inte, vi fick träffa vår arkitekt Stefan igen, som hade ritat upp en första planritning på vårt hus. Vi, som hade en bild av ett vinkelhus i våra huvuden, blev glatt överraskade när Stefan hade ritat ett hus i T-form. Ritningarna har förändrats något sedan dess men i stora drag så är det så här vårt hus som vi ska leva i se ut. Det är lite utöver det vanliga med högt till tak på nedervåningen och med en hall på övervåningen där det är hela fyra meter till tak! Häftigt blir det!

Planritningarna till vårt hus som byggs under 2011

Under året så hände faktiskt lite grand med våra husplaner. Förutom att vi kontinuerligt jobbade på själva husritningarna så jobbade J också hårt med att forska i husbranschen. Vem skulle få förtroendet att bygga huset? Skulle vi köpa nyckelfärdigt på helentreprenad eller skulle vi bygga ett lösvirkeshus? Vem fick man mest för pengarna hos? Träden på tomten fälldes i alla fall i oktober så då var åtminstone det problemet ur världen. Hela tomten såg verkligen så annorlunda ut utan alla träd som sträckte sig mot himlen, och helt plötsligt blev det lite lättare att kunna föreställa sig vårt hus där.


Tomten! Här ska vi bo!

Mitt i sommaren bestämde vi oss för att snitsla upp huset på tomten, just för att få en bättre förståelse för hus mycket plats det skulle ta och hur mycket trädgård det skulle bli över. Till vår överraskning insåg vi där och då, med kartan i hand, att vår tomt sträckte sig flera meter längre upp än vad vi hade trott (på granntomten) så det var nästan som att vi fick en större tomt gratis.

Malte växte på som han skulle. Hans, och vår, värld förändrades ordentligt när han upptäckte att han faktiskt kunde röra sig omkring i världen på egen maskin. I februari/mars någon gång började han krypa och i maj tog han sina första stapplande steg. Det var mäktigt! Med detta tyckte jag att han förändrades mycket och i mina ögon blev han mer och mer en pojke och lämnade bebislivet bakom sig.


Jag hade precis börjat vänja mig vid att kunna gå på SatsBaby på måndagarna med den obligatoriska lunchen efteråt i Sickla med de andra mammorna. När Malte blev mer rörlig blev det dock ett minne blott. Ingen av de små bebisarna nöjde sig längre med att sitta i en barnstol och titta på när vi mammor åt och snackade skit. Nej, nu banne mig skulle de ut och upptäcka världen, då finns inte tid för att sitta still. Vi fick leta oss ut ur köpcentrumet och till barnvänliga parker.

Skånegläntan. A 2010 summer classic.

Skånegläntan på Söder blev snabbt en favorit. Framåt hösten tröttnade vi på kylan och regnet och lekte istället på Saltsjö-Bus, det perfekta stället för en liten kille med spring i benen. Vi provade på Babyteater också, vilket var så där, och babygudstjänst vilket var roligare än vad det låter.

Varje måndag gick vi på SatsBaby i Sickla. Varje måndag tills de små blev stora och inte ville sitta kvar på mattan längre

Mammaträff i vårt lilla kök. Sofia, Carro, Lovisa, Ida och Alfvan

Babyteater. Någon gång måste ju vara en första!

I april kom äntligen mina föräldrar  hem från Cypern för att tillbringa sommaren i Sverige. De var sååå välkomna tillbaka. De var också vår räddning från att tillbringa en hel sommar i vår lägenhet i Hammarbyhöjden. Så fort vi fick chansen åkte vi upp till dem till Stugan i Hälsingland och Malte älskade det. Inget trapphus att klättra i utan det var bara att öppna ytterdörren och gå ut på gräsmattan. Fan vad mycket smidigare att ha barn i hus än i lägenhet! Och roligare!


Sommaren tillbringades till mångt och mycket uppe i Stugan med mormor och papous


Kolla här då, jag går! Tio månader var Malte när han började gå. Bra jobbat för att vara kille tycker vi!

Uppe i Stugan fick Malte äntligen en ordentlig hårklippning. Jag hade ju försökt mig på det en gång tidigare men misslyckades fatalt. Ni minns väl Brian Littrell-klippningen?


Första (och sista) gången jag tar till saxen…

När vi inte var uppe i Stugan tillbringade vi de varma dagarna i Tyresö Strand på Kaj och Marias altan. Där hade Malte en egen blå pool att plaska i, en succé! En dag i juni, närmare bestämt på midsommarafton, fyllde J 30 år. Dagen tillbringades även den på altanen, den här gången tillsammans med hela familjen, både min och Js. En av i mitt tycke årets trevligaste dagar faktiskt!

Förutom våra turer upp till Hälsingland så tillbringade vi många sommardagar på Kaj och Marias altan i Tyresö Strand

Malte är det viktigaste vi har men ibland är det viktigt att få lite tid för sig själv. Eller bara J och jag tillsammans. Vi har haft några datenights där farmor Jeanette har varit snäll och klivit in och tagit Malte en kväll så att vi kan gå ut och äta och kanske se en film på bio. I augusti tog vi det dock steget längre och lämnade Malte med farmor en hel natt. Det var första gången och det var efterlängtat. Jag och J passade på att åka till Köpenhamn i ett par dagar för att fira att vi hade varit förlovade i ett år. Det var två supermysiga dagar. I oktober lämnade vi Malte åter hos sin farmor och tog in på hotell i stan. Man behöver sådana här dagar och nätter där man bara behöver rå om sig själva och inte behöva tänka på att någon behöver sova eller att någon behöver äta osv.

Goffande i Köpenhamn

Övningskörningen ja! Det var ett projekt som jag återupptog den här sommaren men som liksom somnade av mot hösten. Mitt mål var att jag skulle ta körkortet innan nyår men jag insåg väl ganska snabbt att det inte skulle hända. Allt är så mycket svårare med ett barn i bilden eftersom det behöver ordnas med barnvakt varje gång man ska köra. All skuld kan jag dock inte lägga på Malte. Mycket, om egentligen inte allt, beror på motivationen. Var jag mer motiverad hade jag ju bara tagit tag i saken och fixat!

Som jag skrev i början av inlägget så har det här årets höjpunkter vart de små händelserna. Till exempel de små utflykterna. Jag och Malte provade tillsammans med de andra mammorna på olika parker. Skånegläntan blev snabbt en favorit. Ett
parkhäng i Humlegården hanns också med, samt en snabbvisit i Bleckornsparken. Den sistnämnda var inget vidare men jag kommer nog ge den ännu en chans i sommar.

Framåt höstkanten drog Sofia med oss till Skansen. Det var första gången på flera år för mig, och Maltes första besök bland djuren. Jag tyckte faktiskt att jag såg blickar av intresse från Maltes sida, men jag tyckte nog att besöket var roligare än Malte. En förmiddag i Siggesta Gård blev det också, även här för att titta på djuren.

Skansen!
Fika i kylan på Siggesta

Efter många försök att locka Malte till intresse av djur så lyckades det äntligen när Kaj och Maria tog med oss till Alby Friluftsgård. Äntligen så pekade han på hönsen när vi stod framför dem, och inte på typ gräset eller jorden som de stod på.

Vi åkte inte iväg på någon utlandsresa den här sommaren så när mina föräldrar flyttade ner till Cypern igen när hösten kom så passade jag, Malte och lillasyster Vickan på att följa med på en två veckors charter. Förutom att ha två barnvakter on hand dygnet runt i två veckor så hade vi sol och värme och jag blev brun! Åh vad skönt det är att åka på solsemester. Nästa gång blir det med J, det har jag lovat mig själv.

Det här året har inte bara bjudit på skratt tyvärr. I mitten av november råkade Malte ut för en  olycka som resulterade i två frakturer i vänster ben. Den dagen sitter fortfarande i och när jag tänker på den så gör det ont i magen. Den oron jag hade för Malte som hade så ont kommer jag aldrig glömma. Förvånande nog så återhämtade han sig imponerande fort och bara ett par dagar efter att han hade blivit gipsad så hade han glömt bort paketet som tyngde hans ben. Det var till att börja krypa igen, tyvärr tog inte klätteräventyren slut här utan Malte levde efter devisen vill man så kan man. Ett gipsat ben skulle inte stoppa honom från det roligaste han vet: att klättra. Tre veckor senare var det dags för avgipsning och allt var nästan som vanligt igen.

December tuffade på med många minusgrader och snö som täckte allt och som fick Malte att hellre stanna inne än att leka utomhus. Julkänslan infann sig och jag fick baka i min nya Kitchen Aid! Julaftonen tillbringades hemma hos oss tillsammans med Js föräldrar och deras respektive, lillebror, farmor, farfar och mormor. Maltes första ”riktiga” jul firades med ett stort berg av julklappar och ingen var nog gladare än just Malte.

Det kommande året kommer bjuda på en massa spännande! Jag har lite hemlisar på gång som jag kommer att dela med mig av här på bloggen snart. Husbygge blir det iaf, bara det är spännande nog ju! Nu kör vi på, imorgon påbörjas ett nytt år!

Klara, färdiga, gå!

2 thoughts on “Årskrönika 2010

  1. Pingback: Nyårskrönika 2012 | tantalexandra.se

  2. Pingback: Årskrönika 2011 | tantalexandra.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *