Årskrönika 2009

Jag avslutar 2009 på samma sätt som 2008. Med en årskrönika. Den här gången kan jag vara helt ärlig till skillnad från förra gången. Den största händelsen, vetskapen om den lilla bebisen i magen, fick jag ju hålla tyst om då, jag bara nämnde att magkänslan sa mig att 2009 skulle bli ett bra år.

Jag hade rätt!

Året började med en glad nyhet för mig. Det graviditetsillamående som jag hade dragits med under de sista veckorna av året började nu gå över och jag kunde hålla lektioner igen utan att känna att jag nog ville spy. Bebisen var fortfarande en hemlighet men familjen och de närmsta vännerna hade fått veta att vi skulle bli en liten familj.

Leverans från Middagsfrid

Mat har alltid varit ett återkommande tema här i bloggen. I januari fick den mer plats i inläggen än någonsin då vi började prenumerera på Middagsfrid. Det var så himla skönt att få hem två fyllda matkassar varje söndag och dessutom få möjlighet att prova på lite andra maträtter än vad vi skulle ha gjort om vi själva hade komponerat matsedeln. Vi lade tyvärr ner projektet efter ett tag då vi tyckte att det blev ett himla matlagande precis hela tiden. Men vem vet, vi kanske blir kunder igen!

Under hösten förra året hade vi renoverat badrummet och vi trodde att vi kunde lägga det bakom oss. Vi trodde fel. Det började lukta apa och hur många gånger vi än hörde av oss till Badrumsteknik AB som hade utfört arbetet, så åtgärdades inte problemet ordentligt. Detta skrev jag givetvis om i bloggen och helt plötsligt började folk höra av sig och tacka för min recension av företaget. De avstod nu från att anlita dem.

översvämmat badrum

Under en period var det här en vanlig syn hemma hos oss. Ett översvämmat badrum. Så sjukt äckligt kan jag säga er!

Det dröjde inte länge innan Peter på Badrumsteknik hörde av sig till oss och omtänksamt undrade hur det gick med den bajsiga lukten som vi fick dras med. Vi förklarade att den var kvar, och den helt plötsligt medgörliga Peter föreslog att de skulle komma över på fredagen och fixa problemet. Tänk vad lite bad press på nätet kan få människor att bli handlingskraftiga! Badrumsteknik gick sen i putten ska jag tillägga.

  

I februari var det äntligen dags för det efterlängtade rutinultraljudet. Nu kunde jag avslöja både på jobbet och i bloggen att jag och J väntade bebis till sommaren. Jag fick faktiskt gå på två rutinultraljud då hon inte riktigt kunde se allt hon ville första gången vi var där. Det var jag väldigt nöjd över då jag fick titta på lilla pyret en bonusgång! Trots att vi var där två gånger fick vi inte veta vad det var för kön på den lilla. Den hemligheten behöll han för sig själv!

Matning av hemlösa katter på Cypern. De var hur många som helst som kom springande mot oss! Magen uppfattar man bara om man vet att jag är gravid, annars är det bara en vanlig tjockismage.

  

Mitt sportlov firade jag inte i skidbackarna som man ska, utan jag tog flyget ner till mamma och pappa på Cypern istället. Det var så himla skönt att vara där i en vecka och bara ta det lugnt. Vi fikade, vi tog promenader, jag läste böcker, jag tog sovmorgnar och fick dessutom umgås med två av mina favoritpersoner i världen, mina föräldrar! En av dagarna kom hela tjocka släkten från Limassol och hälsade på också!

De första kläderna inhandlade till den ännu anonyma bebisen. Min favorit blev de gröna byxorna. Malte var så jäkla söt i dem! Och så gick de ända upp till armhålorna trots att de var i stl 50!

Äntligen kom vagnen! Som jag hade väntat! Jag är fortfarande helnöjd med vår Teutonia Fun.  

Under våren ägnade vi oss åt förberedelser inför den lilla bebisens ankomst. Kläder inhandlades, vagn beställdes, bloggen handlade också allra mest om innehållet i min mage. Det var ju det enda jag tänkte på.

I mars blev jag för första gången så sjuk att jag blev tvungen att läggas in på sjukhus. En otrevlig historia med en kräksjuka som sammanföll med ett virus på balansnerven. Inte roligt att spy en hel dag samtidigt som allt omkring en snurrar. Mycket värre än den värsta bakfyllan. Eftersom jag var gravid blev jag inlagd på gynakuten där jag fick ligga i fyra dagar. Där blev jag väl omhändertagen och för första gången fick jag erfara den svenska vården. Jag blev mycket positivt överraskad.

Ben & Jerrys  

18 april fick jag reda på den sorgliga nyheten att Fossil Fuel utgått ur sortimentet. Ett hårt slag mot mitt glassberoende och som jag fortfarande inte har kommit över. Som tur är kan man fortfarande få tag på smaken på Ben and Jerry’s glassbarer.

Det bjöds på föräldrautbildning under våren, jag fick prova lustgas som upplevdes som roligare utan värkar än med. Jag jobbade vidare på jobbet men självklart längtade jag efter sommarlovet. Det var inte så tungt rent fysiskt att jobba, som mer psykiskt. Jag hade svårt att fokusera på undervisning när det enda jag ville tänka på var vår bebis.

Just när jag trodde att sommarlovet aldrig skulle komma så blev det studentdag för eleverna, läraravslut för mig och helt plötsligt stod jag och var ledig. Jag hade sommarlov, mitt första utan att behöva jobba på Coopen! Jätteskönt var det till en början men när värmen väl kom var det jobbigt att vara gravid. Händerna och fötterna svullnade bland annat upp, det var inte en vacker syn.

Det söta brudparet. Klart man blir lite giftassugen när man ser såna här bilder…  

Bara några dagar efter att sommarlovet började var det dags för oss att ta bilen upp till Sollefteå. Lillasyster Vickan och hennes Daniel slog nämligen till med ett vackert sommarbröllop.

Så kom äntligen juli, månaden då bebisen var beräknad. Jag tillbringade dagarna med att träffa kompisar varvat med att ligga på soffan. Att undvika värmen gick bara inte så stundtals var det riktigt jobbigt. Magen var liksom inte längre liten. Det började ju dra ihop sig…

     

     

Gravvomage i v 26, 29, 32, 35, 37 och 38. Mycket jeanskjol blev det tydligen…

Den 16 juli blev livet något helt annat. Jag blev mamma och J blev pappa. Sex dagar innan BF överraskade Malte med att vilja komma till oss. Världens sötaste pojke som vi snabbt valde att kalla just Malte. Förlossningsberättelsen gav jag er här. De närmaste veckorna efter att han fötts är dolda i ett töcken. Om det inte hade varit för bloggen hade jag inte kommit ihåg vad vi egentligen sysslade med de dagarna. Vi gosade mest.

     

  

Bara ett par veckor efter att Malte föddes slog vi till och köpte oss en tomt i Tyresö Stand. Planen är att det under våren 2011 ska byggas ett hus där. Vårt drömhus som hela vår stora familj ska bo i. Det där med stor är förresten något som jag och J inte är helt överens om. Ännu.

Hösten gick i barnvagnspromenerandets tecken. Vi träffade vänner, gamla som nyfunna. Vi träffade bebisar och gick på barnvagnsbio, jo allt det där som ingår i att vara föräldraledig. Malte växte som han skulle och blev bara större och större.

Amningen fick en lite knackig start med såriga och blödande bröstvårtor, men med lite jävlar anamma och tålamod så funkade det jättebra till slut. Så bra att då han använde mig som napp dygnet runt, kände jag en oerhörd avlatsning när han började äta gröt och pureér och till min glädje dessutom tyckte att det var smaskens.

     

I väntan på att den gråa hösten/vintern skulle ta slut, beställde vi biljetter till Cypern. Maltes första pass fick vi hem också, med världens sötste passbild.

 

En nyvaken Malte i ett pass som ska sparas för evigt!

I november sattes också vårt husprojekt igång på riktigt. Vi åt middag och pratade hus och tomt med en arkitekt som ska rita vår framtida bostad. Nu började det!

Med start den 22 september så slutade jag och J att äta gottgott. Mitt mål var att bli av med mina graviditetskilon plus några extra som jag hade lagt på mig under hösten när jag började jobba som lärare. Det är förvånande hur snabbt kexchoklad fastnar på kroppen när man dessutom slutar röra på sig… Därför såg vi mer än någonsin fram emot det årliga julbordet på Oaxen. Det skulle vara vårt slutmål på vår diet och vi skulle få frossa i desserter!

Fudge och kola, praliner och annan konfekt, uppradade i de fina skålarna. Det är nästan så att man inte vågar ta en bit.

Jävlar i min lilla låda vad gott det var att få äta mig mätt på bara sånt som var riktigt gott. Och att få äta efterrätter tills man storknar gör man i min mening alldeles för sällan.   

Julen kom med stormsteg och den firades här på Cypern där vi befinner oss nu. Malte fick flyga för första gången och det gick mycket lättare än vad jag hade väntat mig. Julaftonen blev trots att jag inte hade trott det, ganska traditionell med sill, potatis och jansson.

   

Och nu är det nyårsafton. Den kommer att firas med sju vuxna och tre barn. Föroppningsvis somnar barnen i en vettig tid och vi kan fira tolvslaget med en skvätt champagne!

4 thoughts on “Årskrönika 2009

  1. super skoj inlägg =) tycker om att läsa allas krönikor! själv har ja ingen, men de blir så jobbigt å skriva då mitt år har varit såååå upptaget 😉 haha

  2. Pingback: Årskrönika 2010 | tantalexandra.se

  3. Pingback: Årskrönika 2011 | tantalexandra.se

  4. Pingback: Nyårskrönika 2012 | tantalexandra.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *