Nationaldag i Stugan.

Jag och barnen har tagit oss upp till stugan för att njuta av lite långledigt. J behövde jobba då han är ledig och cyklar Vättern nästa helg, men vi fick sällskap av Vickan och Henke också så det passade ganska bra då vi nu inte behöver trolla med sovplatser.

Denna nationaldag har bjudit på ett väder utöver det vanliga med 30 grader när det var som varmast. Malte tyckte därför att det var viktigt att ta ett första dopp i sjön, trots de svala fjorton graderna i vattnet…

Värmen gjorde att jag inte riktigt orkade ta mig för någonting men det är väl lite det som är meningen med denna minisemester så det gjorde kanske ingenting. En fotboll studsades, men jag tittade mest på. En lax grillades, men jag tittade mest på. När det var dags att äta tiramisu tog jag mig dock i kragen och såg till att vara aktiv. Fyra gånger.

Den här kvällen ska jag minnas då jag kunde jag sitta ute ända till kl 22 i klänning utan att huttra. Hur ofta händer det egentligen? Helt fantastiskt att det sammanföll med vår nationaldag 🙂

Korvgrillning och födelsedagsfirande.

Sedan 2011 har vi haft barn på förskola. Sedan januari 2012 har vi haft barn på just Slottsvillans förskola här i Tyresö. Anton och Malte gick samtidigt i ett par månader, sen gick den stora vidare till skolan och Anton hängde kvar. Och nu är det snart slut. I tisdags var vi med på vår allra sista sommarfest med Astrid Lindgren-tema på förskolan och på onsdagen hade vi planerat en kväll med korvgrillning och lek tillsammans med de sexåringar som börjar i skolan till hösten. Vi sågs i Alby, bästa stället för sådana aktiviteter. Kvällen började bra men efter att Anton hade dragit i sig en smakis alldeles för snabbt och fick nån slags magknip. Vi hann äta våra korvar men sen fick vi packa ihop vårt och åka hem. Det var ändå en trevlig kväll, trots allt.

Den här helgen har vi långledigt tack vare det faktum att Kristi Himmelsfärd ligger på en torsdag. Igår kopplade vi av och gjorde inget speciellt. Idag hann vi dock med ett besök hos polisen för att skaffa nya pass till mig och Malte, jag badade för första gången i år och ikväll firade vi Maria som passade på att fylla år.

Jag hade paxat desserten! Jag har länge väntat på en anledning att få testa Leilas franska marängtårta. Som en pavlova men med choklad och rostade mandelflarn. Sååå god! Den här kommer jag göra fler gånger, det kan jag garantera.

Äventyrsbana, Skansen och premiärdopp!

Tiden går så snabbt just nu. På jobbet är det hektiskt så här i betygstider och på hemmafronten är det heller inte helt lugnt. Det här väl våren till, att ha saker att göra hela tiden. I torsdags cyklade jag inte hem efter jobbet utan styrde kosan mot äventyrsbanan i Älta. Maltes klass splittras nu till fyran så klassföräldrarna hade planerat en extra rolig aktivitet som avslutning, nämligen klättring och linbaneåkande i Älta. Det började i regn men avslutades i solsken, en helt fantastiskt härlig kväll blev det, det kan både barn och föräldrar skriva under på!

Denna lördag hade vi inga speciella planer så när Sofia undrade om vi ville hänga på till Skansen så tackade jag ja. Det var fyra år sedan jag var där sist (!) så det var hög tid för en visit. Hade vi vetat att det just den här helgen också bjöds på Astrid Lindgrens Värld-dagar på Skansen så hade vi inte åkt dit… Vi möttes av horder av barnfamiljer med barnvagnar och köer deluxe! Hade vi inte varit så hungriga hade vi kanske hanterat det bättre, men med lågt blodsocker i kroppen fick vi smärre panik av allt folk. Efter att den sämsta getostsalladen i mannaminne hade tryckts ner i min mage kändes det bättre, men vi hade gärna sluppit trängseln. I övrigt är Skansen alltid en trevlig utflykt!

Väl hemma mätte det tjugo grader i poolen och Malte tyckte att det var dags för årets första dopp. Vi andra nöjde oss med att titta på.

Få saker gjorda.

Förra helgen var ett riktigt bottennapp. Den inleddes med att jag vaknade mitt i natten och kände mig dålig. Kräktes, mådde illa och kände mig låg hela helgen. Den här helgen är det annat. Medan J och Malte drog iväg på säsongens sista innebandycup kände jag för att både slappa och få saker gjorda. Så, jag började med att direkt, innan jag förslappades i nån soffa, gå ut och hälla ut de säckar med toppdress över gräsmattan som jag köpte för ett par veckor sedan. Våra gräsmattor är ojämna så jag vill se om jag kan göra något åt det. Tio säckar toppdress räcker inte på långa vägar, och jag gjorde väl ett lite halvdant jobb med att fördela jorden, men jag nöjer mig med det den här gången och så får jag utvärdera sen. Märker jag skillnad så testar vi igen, med ännu fler säckar.

Efter detta kånkande och stånkande blev jag och Anton hungriga så vi cyklade till Claras och åt pannkakor och köpte lördagsgodis på Coop. Det var lite ljummare i luften idag, kanske är värmen på väg tillbaka?

Väl hemma igen så satte jag mig i solen med en kaffe och väntade på att vårt släp skulle tömmas. Jag nämner inga namn men någon har skjutit på att åka med detta släp till återvinningen sedan hösten 2017. Jag upprepar: hösten 2017. Den skulle då ha tömts på säckar med tistlar och annat trädgårdsrens, men istället har den fyllts på med mer och mer bråte. Jag tröttnade för ett par månader sedan men då fick jag veta att någon hade bestämt sig för att släpet inte skulle köras till ÅVC utan vi skulle istället testa den där appen Tiptapp. På den lägger man upp ett inlägg om vad man vill bli av med och så skriver man det belopp man är villig att betala för att bli av med skräpet. Den där appen var tydligen jättesvår att ladda ner för släpet tömdes liksom aldrig. Tills jag bara gjorde det idag. Smack – tio sekunder efter att inlägget publicerats (jag överdriver inte ens) hade fyra personer flaggat intresse för bortkörning. Och nu. Nu är släpet tomt. Underbart!

Fasen jag duktig jag har varit ändå!

Påskhelg 2019.

Vi har haft den bästa påskhelgen på länge! Kanske för att den inleddes med ett ledigt påsklov och bjöd hela vägen i mål på soligt och varmt väder. Så lyxigt! Jag hade hela tiden en rättningshög som låg och pockade på min uppmärksamhet och energi men jag hade verkligen ingen lust så jag lät bli den. En stor del av den iaf. Just idag kanske det känns lite jobbigt att ha den där högen kvar, men jag tror att deg var bra för mig att koppla bort jobbet i några dagar. Iaf så mycket som som man kan som ny lärare på jobbet…

Men tillbaka till påsken. På långfredagen hämtade jag upp mina föräldrar på Arlanda så det var fullt hus när det sen var dags att fira knytispåsk hemma hos oss. Morgonen inleddes med äggjakt i trädgården, sen grillade vi och satt ute i solen. Ganska trevligt om jag får säga det själv.

Vi lade på lite allt möjligt på grillen och sen satt vi i solen och åt. Jag vet inte när vi gjorde det på påsk sist. Kanske var det redan förra året, men det kändes ändå som något utöver det vanliga.

Fårklippning och vårvärme.

Vi har fina dagar detta påsklov! Det bjuds på flertalet plusgrader och solen känner sig bjussig just nu. Så pass att jag faktiskt har fått liiiite liiite färg på nosen.

Igår hängde vi i trädgården. Räfsade lite i gräsmattan men kopplade mest av. Janah&Otto kom över för lite kusinhäng och översyn av överlevnadsratio av perenner. Helt ok resultat tycker jag…

Idag bjöd handelsträdgården in till fårklippning så vi gick dit med Maria och Janah&Otto. Bara det här att ta sköna promenader i solen gör så mycket för sinnet, att sen få se själva fårklippningen var bara en bonus. Det ser ju lite våldsamt ut så man får påminna sig om att fåren faktiskt gillar detta.

Efter frisering och inspektion av krukutbudet så traskade vi vidare till borggårdscafét i slottet för lite fika. Notholmen öppnar tydligen inte förrän imorgon vilket är en miss från deras sida när man tänker på alla påsklovsfirare som tillbringat soliga dagar i Slottsparken den här veckan… Härlig promenad fick vi iaf! Och så avrundade vi självklart med ännu en kaffe på vår altan, det varmaste och gosigaste stället man kan hitta i Tyresö 🙂

Påsklov och förkylning.

Jag kände det hela veckan, hur förkylningen var på väg att ta över kroppen. Men kroppen är ju lustig på det sättet för finns det ingen tid att vara sjuk så kan den mota bort ett tag, ända tills den känner att det är läge och då fullkomligen exploderar viruset. Så var det för mig. Varje dag plockade jag i mig både allergitabletter och smärtstillande, sen tog jag mig till jobbet. Jag lyckades hålla ut hela veckan men på lördagen var jag som en levande död. Låg i sängen och sov bort febern. Jag är så otroligt mycket bättre nu men med tanke på att det är påsklov så hade jag inte haft något emot att vara helt frisk. Orka ta med barnen på en utflykt typ. Vi tog oss till Claras igår, men det var bara för att jag inte orkade laga någon lunch 🙂

Idag kommer min privata trädgårdsmästare Janah över för att väcka trädgården till liv igen. Även om jag inte känner mig helt hundra så gör det inget, det är ändå hon som hugger i medan jag tittar på 🙂 Och att hänga i trädgården just mu har jag inget emot, nu när våren verkar ha kommit. Kanske till och med för att stanna!

Korvgrillning och en sekatör.

Jag hade lagt in det i kalendern. Jag hade till och med bjudit in J till aktiviteten. Vi skulle ägna lördagen åt att öppna trädgården! Först var det ju lite annat att fixa med, t ex en innebandymatch i Tumba, men då kunde jag och Anton ta oss iväg till handelsträdgården under tiden, för att köpa en ny sekatör. Jag hade nämligen förlagt min. Någonstans i förrådet. Bäst att köpa en ny alltså. Väl tillbaka rengjorde jag rottingmöblerna, sopade altanen och uppfarten och tog ner ljusslingan från spaljén. Efter det grillade J korv åt oss och Kaj&Maria. Aldrig har väl en korv smakat godare!

Sen minsann, sen åkte altanmöblerna fram, för det ska de ju som bekant göra i samma veva som man ställer fram klockan. Det är ett vårtecken som heter duga!

Imorgon tänker jag ägna lite tid åt att rätta nationella prov, men det är definitivt inte söndagens höjdpunkt. Vi ska nämligen också fira Otto som redan fyller ett helt år! 🙂 Kanske blir det lite pelargonkärlek också.

Första tanden!

Så här såg det ut i söndags. Anton satt och vickade sig tokig på din första lösa tand och vi trodde att den skulle släppa precis när som helst. Varje dag har jag efter förskolan alltså frågat om tanden suttit kvar, och varje dag har jag fått ett besviket jakande svar tillbaka. Och så ikväll, när jag och Anton satt på läktaren och tittade på Maltes innebandyträning, så försökte den lille att besvärat klämma i sig ett äpple med hjälp av kindtänderna. Men Anton, ska jag inte bara ta bort tanden åt dig då, frågade jag, och blev förvånad när jag fick en nick tillbaka. Sagt och gjort, den var bortdragen inom några sekunder. Det gick så fort att han knappt hann tänka, och lite oväntat såg det ut som att han tyckte att det var när han kände att det gjorde lite ont i såret som blev kvar i tandköttet. Men sen kom leendet. Den första tanden var äntligen tappad!

En helt perfekt dag för att tappa sin första tand faktiskt. Våren är ju på ingång så jag såg till att på den första fredagen hittills, faktiskt lämna skolan när min ramtid slutar, nämligen 13.40. Då J är på cykelresa på Mallorca hade jag bilen så väldigt snabbt kunde jag plocka upp barn för att äta glass i solen utanför Claras. Eller, bara ett barn, Malte ville stanna kvar på skolan och spela fotboll. Den lille kan man dock lita på, han tackar aldrig nej till fika. Klok kille. Väl hemma möttes vi av guldskatter i trädgården. Finns inget att klaga över en dag som denna mao!

Mello 2019!

Jag är uppvuxen i ett melloälskande hem men när man började kräma på med delfinaler i absurdum så tappade jag intresset. Det sammanföll väl med att jag flyttade hemifrån och hittade andra intressen så det finns säkert flera anledningar, men jag har några år som jag inte har koll på ordentligt. När Malte dock blev så stor att han började titta på Barnkanalen så började jag återigen titta på delfinalerna igen. Malte hade ju järnkoll på allt som hade med Melodifestivalen att göra då de små tittarna blev pumpade med inför-snack och intervjuer med artisterna. Så de senaste åren ägnas alltså alla lördagar i februari åt mello.

I helgen var det dags för final på Friends arena och för tredje året i rad så åkte vi och tittade på genrepet. Malte skulle egentligen hellre gå på finalen som går live på kvällen men jag har sagt nej till det. Dels är det så himla jobbigt att ta sig hem därifrån, dels så tror jag att upplevelsen av poängräkningen osv är bättre på TV. Ljudet är dessutom bättre hemma i vardagsrummet än i arenan så på detta sätt får man det bästa av två delar. Genrep med allt vad det innebär (den där arenan är mäktig alltså) och så mysigt soffhäng på kvällen.

Den här gången tog jag och Malte med oss J och Anton. En första gång för dem båda. Och på kvällen kom Kaj&Maria över för pizza och mello i soffan. Jag tror att vi alla var överens om att Lundvik är en vinnare vi kan stå bakom. Även om det inte funkar i Europa i maj så kan vi känna oss lugna i att vi skickade det bästa vi hade!